Frankrike skyller iransk cyberattack på högt temperaturer i 700 supermarketkylar

Frankrike har formellt pekat ut Iran som ansvarig för cyberangreppet i oktober som värmde upp kylar i landets livsmedelsbutiker. Teherans ambassadör kallades på mattet, och Paris lovar nu europeiska sanktioner mot de skyldiga.

Angreppet inleddes i gryningstimmen den 12 oktober. Genom fjärrstyrning tog angriparna kontroll över kylsystem i cirka 700 av Frankrikes 10 000 matbutiker och stormarknader och höjde temperaturen till 50 grader i ungefär sex timmar. Butikerna tvingades kasta färskvaror och frysta varor; kedjan Intermarché rapporterade förluster på tiotals miljoner euro på en enda dag.

Landets cybersäkerhetsmyndighet ANSSI härleder sabotaget till gruppen Shahid Kaveh, beskriven som en cyberenhet knuten till Irans revolutionsgardister. Utredarna fann att angriparna använt persiska och IP-adresser kopplade till enheter i Iran. Åklagaren i Paris, Laure Beccuau, har inlett en formell förundersökning om grov cyberbrottslighet med den försvårande omständigheten att brottet begåtts i en främmande makts tjänst — i detta fall Iran. Utredningen riktar sig mot Shahid Kavehs ledare, dennes två ställföreträdare och övriga identifierbara inblandade, och åklagarmyndigheten söker internationella gripandebefallningar.

Utrikesministern Jean-Noël Barrot, som talade vid G7-förhandlingarna i Paris, kallade angreppet för "av aldrig tidigare skådad omfattning och aggressivitet" och "det första storskaliga cyberangreppet med syfte att sabotera på fransk mark". Det, sade han, "kommer inte att förbli obesvarat". De åtgärder som hittills presenterats består dock av just den diplomatiska kallelsen och ett löfte om sanktioner på EU-nivå.

Härledningen följer en rad tidigare händelser. ANSSI har tidigare knutit angrepp mot Frankrike sedan 2020 till en annan revolutionsgardistisk grupp, Shahid Shoostari, bland annat intrånget i satirbladet Charlie Hebdo 2023 och ett angrepp 2024 mot organisationen bakom OS i Paris. Förra veckan stoppades ett separat försök att höja temperaturen i kylar för franska blodbanker. Under samma period rapporterade stormarknader i Sverige, Belgien, Luxemburg, Irland och Estland fel i frysar och kylar, och vissa tvingades kassera förstörda varor.

Slutsatsen är svår att missa. Kylarna höll 50 grader i sex timmar den 12 oktober; svaret kom, fyra veckor senare, i form av en ambassadör som fick sitta över ett samtal. När en främmande makt kan slå ut livsmedelskedjornas kylkedja i flera europeiska länder samtidigt är det ett tecken på hur sårbar den kritiska infrastruktur som byggts upp under decennier av statligt trygghetstänkande egentligen är — och på hur långsam den politiska reaktionen blir när kostnaden för svaghet i slutändan betalas av butikerna, inte av dem som lovar skydd.