Världens fossila utsläpp sjönk för första gången på år, men inte tack vare energiomställningen

De globala koldioxidutsläppen från fossila bränslen sjönk något i år — den första nedgången på flera år, enligt Global Carbon Projects årliga bokföring som publicerats i Earth System Science Data Discussions. Världen släppte ut 42,2 miljarder ton koldioxid från kol, olja och gas, en minskning med 0,4 procent jämfört med 2025.

Orsaken är inte energiomställningen. Det är kriget i Iran, som i praktiken stängde Hormuzsundet och drev upp oljepriserna världen över. Utsläppen från olja sjönk med nästan 2 procent, naturgas med 0,3 procent, medan kolet — bränslet länder drar sig till när olja blir dyr — steg med 0,6 procent.

Glen Peters vid CICERO:s centrum för internationell klimatforskning i Norge, en av medförfattarna, kallade det "en liten god nyhet, men av fel skäl". Han påpekade att en genuin nedgång driven av förnybar energi skulle visa oljeutsläpp som toppar och sedan långsamt eroderar; i stället steg de för att sedan abrupt falla, i takt med en försörjningschock. Fler än 140 forskare har bidragit till beräkningen, som presenterades vid klimatförhandlingarna i Antalya.

Detta är århundradets tredje utsläppsminskning. De två föregående kom i samband med recessionen 2009 och pandemin 2020, och efter båda återvände utsläppen till den gamla trenden. Peters konstaterade att återhämtningarna enligt planerna skulle betona ren energi, "men till slut verkar vi ändå hamna där vi var förut".

Vinstvinden omdisponeras redan. Malte Meinshausen vid University of Melbourne noterade att oljeproducenter utanför Persiska viken gjorde enorma vinster på prisspiken, och att dessa vinster nu finansierar prospektering utanför Mellanöstern — vilket kommer att utplåna vad kriget kortvarigt åstadkom i form av lägre utsläpp.

De totala globala utsläppen, räknat på avskogning och torvbränder, steg fortfarande med 1 procent i år, eftersom utsläppen från markanvändning växte snabbare än de fossila minskade. De 42 miljarderna ton motsvarar ungefär 1 300 ton koldioxid som släpps ut i atmosfären varje sekund. "Vore himlen svart och inte genomskinlig skulle den vara mörk", sade Peters.

Det finns en läxa här som sällan dras i den svenska debatten, där klimatpolitiken framställs som en fråga om goda intentioner och statliga styrmedel. Utsläppen sjunker när priserna talar klarspråk, inte när konferenser hålls. Och när oljepriserna stiger är det inte omställningen som vinner — det är kolet, och oljestater som återigen fyller kassakistorna för att leta mer olja. Ett förvaltningssystem som förlitar sig på subventioner och toppstyrda mål har hittills levererat tre nedgångar, alla orsakade av katastrofer snarare än av politik. Det säger något om incitamentsstrukturen bakom de löften som avgett Antalya och kommer att avges nästa år.