Russell Brand döms till tio och ett halvt års fängelse för våldtäkt och övergrepp på fyra kvinnor
Brotten begicks 2004–2009 när han var som mest berömd, dömande domaren: kändisskapet skyddade honom tills grävande journalister 2023 fick fler kvinnor att våga träda fram
Bilder
Brand told his wife ‘we’ll be OK’ as he was taken down (PA)
independent.co.uk
Brand will serve at least two-thirds of his sentence in prison (PA Wire)
PA Wire
Brand’s father, Ron, suggested his son was the real victim (PA)
independent.co.uk
Photograph: Elizabeth Cook/PA
theguardian.com
Musk reposts claim 'UK went after Brand but not migrant rape gangs'
dailymail.com
Russell Brand har dömts till tio år och sex månaders fängelse för våldtäkt mot en fan och för sexualbrott mot tre kvinnor – brott begångna på höjden av hans berömmelse mellan 2004 och 2009. Domaren meddelade Southwark Crown Court att den 51-årige kommer att avtjäna minst två tredjedelar av straffet.
Våldtäkten gav nio år; de tre övergreppen nio månader, arton månader och åtta månader. Åklagarsidan hade krävt strängare påföljd, tio till femton år. Domaren konstaterade att Brand uppvisat ett "nonchalant och arrogant förakt för varje kvinnas rätt att säga nej" och att hans kändisstatus skyddade honom ända till en granskning 2023 av Channel 4 Dispatches, The Times och The Sunday Times, som fick andra kvinnor att våga träda fram. "Oavsett vad kvinnor bär, vart de går eller vad de dricker behåller de rätten att säga nej och kräva rättvisa i domstol när sexualförbrytare som du, herr Brand, handlar utan deras samtycke", sade domaren.
Juryn friade Brand från anklagelsen om att ha tvingat en av kvinnorna till sexuellt samlag på en toalett i en bar i Soho 2004 – men fällde honom samtidigt för att ha tagit på henne på samma kväll, minuter efter att de träffats. Kvinnan berättade för domstolen att hon känt sig som "skadad vara", att det väckte illamående att se media hylla Brand för beteende som behandlats "som om det vore ett skämt", och att hon nu fruktar dödshot från hans "fanatiska anhängare" om hennes namn blir offentligt. "Ännu mer skräckinjagande var att se min person rivas sönder på sociala medier av människor som trodde att vi kvinnor hittade på allt", sade hon bakom en skärm.
Ett annat offer, en 21-årig beundrare som Brand våldtog i sitt hem i Hampstead 2009, lät i en uppläst förklaring: "Hans berömmelse, rikedom och inflytande skapade en maktobalans som fick mig att känna mig maktlös. Jag hade inte modet att utmana någon som verkade så mäktig, rik och inflytelserik."
Fallet är också en läxa i hur makt och incitament fungerar. I årtionden skyddades Brand av ett mediesammanhang där hans beteende var en del av varumärket – ett nätverk av producenter, chefer och journalister som alla tjänade på honom och ingen av vilka hade något incitament att ställa till det. Det krävdes grävande journalister, inte brittiska myndigheter, för att sätta stopp. Det är värt att notera att det var en privat tv-kanal och tidningar, inte polisen, som bröt tystnaden. Instanser som lever på skattemedel och inte behöver vinna publikens förtroende tenderar att agera sent och motvilligt.
Utanför domstolen menade Brands far Ron att sonen var det egna offret och att det var "möjligt" att juryn var korrupt. Inför domen hade Elon Musk delat material som ställde åtalet mot Brand mot hanteringen av de så kallade överfallsgängen i Storbritannien, rapporterar Daily Mail. Att Musk – som numera agerar som politisk aktör i USA – använder sig av brittiska rättsfall i amerikansk kulturkamp är knappast till Europas nytta. Att påpeka brittiska myndigheters verkliga misslyckanden, som i överfallsgångarna, är något annat än att smeta ut dem i ett propagandamönster där varje dom mot en populär kändis framställs som förtryck.
Brand visade ingen reaktion när domen lästes upp. När han fördes ner från åhörarbåset vände han sig till hustrun Laura i publiken och sade: "Vi klarar det här."