LifeLabs måste betala 32 000 dollar i skadestånd för könsdiskriminering

Ett privat medicinskt laboratorieföretag i Kanada får betala 32 000 dollar i skadestånd, utöver ytterligare kostnader, för att ha misskötts könsidentitetsuppgifter för transpersoner och könsöverskridande patienter samt avslöjat deras identitet. Det har British Columbias tribunal för mänskliga rättigheter slagit fast i en dom mot LifeLabs och dess dotterbolag Excelleris Technologies, som rör tre patienter vid mottagningar i Vancouver och Burnaby 2019.

Enligt domen tvingades en könsöverskridande patient att välja mellan man eller kvinna för att få provtagning, och blev därutöver avslöjad inför andra patienter när identiteten skulle redogöras i ett allmänt utrymme. En transperson kunde inte få könsmärkningen i sina journaler uppdaterad. En tredje person blev felkönad i laboratoriesvar och berättade för tribunalen att hen sedan dess avstått från nödvändig cancerscreening hellre än att riskera en upprepning.

En sakkunnig förklarade för tribunalen, som behandlade målet förra året, att könsdiverse människor möter hinder i vården och att felkönande är en "betydande källa till lidande". Tribunalmedlemmen Theressa Etmanskis påbud sträcker sig längre än pengar: LifeLabs måste uppdatera sina riktlinjer och sin personalutbildning kring könsidentitet samt tillhandahålla avskilda utrymmen där patienter kan diskutera sin identitet.

Från ett ekonomiskt perspektiv är det värt att notera vad domen faktiskt åstadkommer: kostnaderna för omskrivna rutiner, omutbildad personal och ombyggda mottagningar hamnar hos företaget självt, inte hos skattebetalarna. Ett privat företag som bär sina egna kostnader har ett rakt incitament att ordna rutinerna rätt från början — det är just därför detta tribunalärende torde betyda mer för förvaltningens kvalitet än tusen policydokument hade gjort. Målet avgjordes med stöd av en provinslag som förbjuder diskriminering i tjänster; vad denna lag betyder för ett laboratoriums intagningsblanketter bestämdes här genom prövning, inte genom lagstiftning.

Etmanski vägde också in själva tvådelningen. Uppgifter om en patients kön "kan vara medicinskt relevanta" vid provtagning, skrev hon — men "ingen bevisning" har lagts fram för att kravet på valet mellan man eller kvinna var medicinskt nödvändigt eller motiverat. Ett väsensskilt påpekande: frågan rörde blankettens utformning, inte medicinens innehåll.

Domen meddelades den 29 oktober — sju år efter de mottagningsbesök som låg till grund för den. Utanför Kanada är klangen bekant för var och en som följer svensk vårddebatt: även här växer underlaget om kön i journalsystem och blanketter fram genom långsamma byråkratiska processer, medan den som överlämnar sig själv till vårdkedjans praxis får finna sig i att lämnat 2019 mottas av årtiondesgammal teknik och personal som aldrig hunnit utbildas. Att den som bär kostnaden också drar lärdom är en mekanism som svenska regioner, där kostnaderna slås ut på skattemassan, sällan behöver bekymra sig om.