Läcka hos Rysslands statistikverk avslöjar 390 000 döda soldater

Bilder

×

independent.co.uk

Rescuers with a search dog look for the bodies of residents at the site of an underground shelter in Zaporizhzhia region (Reuters) Reuters

People attend the funeral of police officers killed in a Russian airstrike on an underground shelter in Zaporizhzhia region (Reuters) Reuters

Rescuers search for bodies after Russian airstrike in an underground shelter in Komyshuvakha (Reuters) Reuters

‹ ›

Ett dataintrång hos Rysslands statistikmyndighet Rosstat har enligt The Independent exponerat uppgifter som tyder på att minst 390 000 ryssar dödats i kriget mot Ukraina. Siffran kommer från den ryska statens egna interna register — samma byråkrati som Moskva systematiskt hållit stängd för allmänheten sedan fullskalainvasionen inleddes.

Läckans betydelse ligger i just vad den motsäger. Den ryska officiella redovisningen av förluster har varit fryst eller förfalskad sedan 2022, med försvarsministeriet som publicerat siffror som oberoende forskare upprepade gånger visat utgör en bråkdel av de verifierbara gravarna. Att räkenskapen ändå lever kvar i Rosstats register illustrerar ett återkommande fel hos statlig sekretess: siffror som är politiskt sprängfarliga att publicera är samtidigt för administrativt nödvändiga för att utelämnas ur maskineriet som betalar ut pensioner, registrerar dödsfall och förvaltar folkbokföringen. Byråkratin måste räkna rätt för att fungera — även när politikerna kräver att den ljuger. Det är en påminnelse om att statlig information inte kan tas på allvar så länge den som producerar den inte bär kostnaden för sina egna felaktigheter.

Läckan kom samtidigt som krigets mänskliga kostnad fortsatte att göra sig gällande på andra sidan fronten. En rysk drönare träffade räddningspersonal i södra Ukraina på söndagen, mot en tidigare skola och ett närliggande skyddsrum som redan blivit beskjutna med styrd bomber medan invånare väntade på humanitärt stöd. Ett nattligt angrepp mot energianläggningar i Dnipropetrovsk-området lämnade över 600 000 personer utan el, enligt energibolaget DTEK — angrepp som president Volodymyr Zelenskyj beskrev som medvetet utpressning inför de av USA förmedlade samtalen i Abu Dhabi den 10–11 november, där Washington planerar att föra samman ukrainska och ryska delegationer.

Mörkläggningen omfattade även kärnkraftsinfrastrukturen. Det ryskkontrollerade kärnkraftverket i Zaporizjzja förlorade sin yttre elförsörjning efter att en kraftledning kopplades bort, rapporterar Internationella atomenergiorganet. Verket är nu beroende av nöddieselgeneratorer med ungefär två veckors bränsle — ett tillstånd som den ukrainska driftsansvariga Energoatom varnar kan leda till en strålningsolycka om generatorerna fallerar innan ledningen återställs.

Washington fortsätter att sätta den diplomatiska dagordningen som europénerna får anpassa sig efter. Trump sade att en "vacker" uppgörelse som omfattar "hela Europa" håller på att förhandlas; Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot bekräftade att Frankrike deltar i samtalen i Abu Dhabi men kunde ännu inte säga vem som ska företräda landet. Storbritanniens militära överbefälhavare, flygmarshal Sir Richard Knighton, sade till Financial Times att Storbritannien ligger efter sina europeiska grannländer i förståelsen av det ryska hotet, och kallade detta "den farligaste period jag upplevt i mitt vuxna liv". Att europeisk säkerhet i ännu högre grad ska regleras vid ett förhandlingsbord i Abu Dhabi, utan att Europa själv sitter med vid spakarna, borde väcka frågor i Paris och London — men framför allt i Stockholm, där Sverige nu står inför samma kalkyl med allt färre garantier.

Kremls egna statistiker verkar ha slutat tro på de officiella siffrorna för länge sedan — de fortsatte bara att föra in de riktiga i registren.