Chewy drar annonserna från podden I've Had It efter skratt åt Charlie Kirk-skämt
Värdinnorna ber om ursäkt på Instagram, Dave Chappelle samtidigt säger sig må bättre sedan Kirk mördades men arenakonserterna är fortfarande utsålda
Bilder
Djurbutikskedjan Chewy har dragit tillbaka sin reklam från podden "I've Had It" efter att programledarna Jennifer Welch och Angie Sullivan skrattat åt ett skämt om den mördade konservativa aktivisten Charlie Kirk, uppger Business Insider. Flera andra annonsörer följde efter. Welch och Sullivan bad om ursäkt på Instagram.
Samma helg berättade Dave Chappelle för publikationen på Madison Square Garden, mitt i sin turné "Karmageddon", att han mått bättre "alltsedan den där Charlie Kirk mördades" — och tillade att han visste att han inte borde säga det offentligt. Ett twentionio sekunder långt klipp från uttalandet spreds på X, med publikens skratt hörbart i bakgrunden. Kirk sköts till döds på Utah Valley University den 10 september 2025; en tjugotreårig man är åtalad för dådet.
Ingen myndighet, domstol eller regeringsorgan ingrep i något av fallen. Konsekvenserna kom i stället genom annonsörer och bokningslistor: Chewy och dess kollegor fick se över sina placeringar, och konservativa kommentatorer — journalisten Benny Johnson kallade Chappelles nummer "inte ens komedi" — utövade press där det gör ont, hos sponsorer och arenor. Katie Miller taggade Live Nation i ett inlägg och frågade om bolaget stod bakom framträdandet. Turning Point USAs Andrew Kolvet besvarade Chappelle med ett bibelcitat.
Så här rör sig yttrandegränserna i praktiken numera. En komiker väger en poäng mot förlorade sponsorer; en podcastvärd lär sig att skratt som fångats på band är en avtalsklausul. Staten är inte i rummet — säljavdelningen är.
Ur ett europeiskt perspektiv är det värt att notera att USA:s yttrandefrihet, så ofta hyllad på båda sidor om Atlanten, i praktiken förvaltas av privata maktcentra snarare än av lag. Det är i sig inget att fördöma — privata aktörer som bär sina egna kostnader ställer ofta hårdare och ärligare krav än statliga organ som aldrig behöver betala för sina beslut. Men det påminner om att den amerikanska modellen skyddar tal från staten, inte från marknadens disciplin. En svensk publik som vant sig vid att debattvågen styrs av publicistiska kulturer snarare än annonsörers kvartalsrapporter gör klokt i att förstå skillnaden.
Chappelles arenakvällar är för övrigt fortsatt utsålda, affärer som vanligt. Marknaden dömde alltså inte talet — den dömde bara vem som får betala för det.