Asien

Två uigurer i Thailand ber om att slippa utvisning till Kina efter tio år i förvar

Skriver brev till thailändska mänskliga rättighetskommissionen om vad som väntar, Kina är Thailands största handelspartner och Washingtons protest väger lätt

Bilder

Two Uyghur men at risk of deportation from Thailand have shared letters with human rights groups saying they do not want to go back to China. Illustration: Guardian Pictures/EPA Two Uyghur men at risk of deportation from Thailand have shared letters with human rights groups saying they do not want to go back to China. Illustration: Guardian Pictures/EPA theguardian.com
Uyghurs are taken away for questioning in 2014 in Thailand after crossing to south-east Asia through China’s southern border. Photograph: The Asahi Shimbun/Getty Images Uyghurs are taken away for questioning in 2014 in Thailand after crossing to south-east Asia through China’s southern border. Photograph: The Asahi Shimbun/Getty Images theguardian.com
A detention centre in China’s Xinjiang region, where treatment of the Uyghurs has been condemned by the UN as a potential crime against humanity. Photograph: Mark Schiefelbein/AP A detention centre in China’s Xinjiang region, where treatment of the Uyghurs has been condemned by the UN as a potential crime against humanity. Photograph: Mark Schiefelbein/AP theguardian.com

Två uighuriska män som hållits över tio år i Thailands flyktingförvar har vädjat till landets människorättskommission om att inte skickas till Kina. I brev beskriver de vad som väntar dem. "Ibland tänkte jag varför jag är en människa", skrev den ene till sin flickvän i juli. "Vad har jag gjort fel mot Kina ... jag vill inte tillbaka till Kina."

Männen tillhör en grupp på över 200 uighurer — män, kvinnor och barn — som thailändsk polis grep 2014 nära den malaysiska gränsen efter att de flytt Kina. Kvinnorna och barnen har sedan dess släppts till Turkiet. Männen har deportationerats till Kina i omgångar. Förra året skickade thailändska myndigheter tillbaka 40 av dem, trots vädjan från FN och från männen själva; enligt uppgifter hade USA och Kanada erbjudit sig att ta emot dem. FN uppger att de utvisades vistelseort förblir okänd.

De två män som nu hotas av utvisning hade just avtjänat sjuåriga fängelsestraff — för brott med anledning av ett flyktförsök ur förvar i januari 2020. Thailands säkerhetsråds ordförande Chaipruak Doungprapat uppgav för journalister att de två, tillsammans med tre andra uighurer som fortfarande sitter fängslade, är efterlysta i Kina. Det är oklart om Peking har lämnat en formell begäran om utlämning. Elaine Pearson, Asienchef vid Human Rights Watch, har påpekat att tidigare thailändska regeringar höll uighurer inhumant fängslade i åratal och sedan böjde sig för Peking, varefter de försvann spårlöst. Deportationerna har mött kritik från FN och från USA:s utrikesminister Marco Rubio.

Bangkoks kalkyl är inte svår. Kina är Thailands största handelspartner, och de uighuriska fångarna saknar varje väljargrupp av betydelse inom landet. Washingtons protester är i princip kostnadsfria att bortse från — USA ställer upp argument men bär ingen av de ekonomiska realiteterna. Peking har försvarat sin politik i Xinjiang, som satt hundratusentals uighurer i fångläger, som kamp mot terrorism och fattigdomsbekämpning, och anhöriga uppger att regimen är paranoid inför risken att uighurer når säkerhet utomlands i större antal — de föredrar att få dem tillbaka.

Fallet visar tydligt hur incitamenten fungerar när ingen bär ett personligt ansvar. Thailändska ämbetsmän möter inga konsekvenser för fångarnas öde, medan handelsförhållandet med Kina ger konkreta vinster. FN:s protestnoter och amerikanska uttalanden är gratis. Att de två männen nyligen fördes över till ett förvar för utlänningar — normalt det sista steget innan utvisning — tyder på att kalkylen redan är gjord. Den ene mannen sade till Guardian att han är beredd att åka varsomhelst, bara inte till Kina.