Novartisexperiment sänkte ärftligt kolesterol med 78 procent utan att förebygga en enda hjärtinfarkt

Novartis experimentella preparat pelacarsen sänkte lipoprotein(a), Lp(a) – en kolesterolform som bestäms vid födseln – med 78 procent i en studie av 8 322 patienter som tidigare haft hjärtinfarkt, stroke eller annat hjärtproblem. Resultatet: inga hjärtinfarkter förebyggdes, inga stroke, inga kardiovaskulära dödsfall och inga ingrepp för att öppna tilltäppta kransålar. Studierna presenterades på lördagen vid Amerikanska hjärtföreningens möte och publicerades samma dag i New England Journal of Medicine.

Studien, kallad Horizon, genomfördes på nästan 800 platser under ledning av Steven Nissen, vetenskaplig chef vid Heart, Vascular and Thoracic Institute vid Cleveland Clinic. "Alla, jag själv inkluderat, trodde att en kraftig sänkning av lipoprotein(a) skulle minska risken för allvarliga kardiovaskulära händelser", sade Nissen till NBC News. "Det finns helt enkelt inga belägg här för att de som fick större sänkning mådde bättre." Amanda Doran vid Vanderbilt University Medical Center, en av de deltagande klinikerna, berättade att hon trott att studien "skulle bli en smällare" och att forskarna var "så investerade att det såklart gör ont".

Lp(a) lockade läkemedelsbolagen just för att det motstår allt annat. Till skillnad från LDL-kolesterol är värdet fixerat vid befruktningen; kost och motion påverkar det inte alls. Omkring en av fem amerikaner har förhöjda nivåer, de flesta utan att veta om det, och proteinet bygger både åderförkalkning och främjar blodproppar. Pelacarsen gjorde exakt vad det konstruerats för att göra – 78 procents sänkning mot 13 procent i placebogruppen – och de kliniska slutpunkterna rörde sig inte.

Den vanligaste förklaringen är tajmingen. Deltagarna var i genomsnitt 60 år gamla och följdes i ungefär fem år. "Kom ihåg att Lp(a) är en genetisk störning; från befruktningen är nivåerna höga. Om vi kliver in de sista fem åren kanske det är för sent", sade Karol Watson, meddirektör för programmet i preventiv kardiologi vid UCLA, som inte deltog i forskningen. Deltagarna behandlades dessutom aggressivt för LDL-kolesterol och blodtryck, och många tog troligen acetylsalicylsyra efter sina tidigare händelser, vilket kan ha sugit upp mycket av den propprisk som Lp(a) medför. "Hur mycket av den Lp(a)-kopplade risken som återstod vet vi helt enkelt inte", sade Watson, som tillade att hon "inte sett en chockerande mer neutral studie på länge".

Tidigare i år utfärdade American College of Cardiology och American Heart Association riktlinjer som rekommenderar att alla vuxna får sitt Lp(a) mätt. Nu har det första läkemedlet som byggts för att sänka värdet testats – och sänkningen förebyggde ingenting.

Erfarenheten är bekant. Läkemedelsindustrin har en återkommande vana att bygga hela marknader på mellannivåer – biomarkörer som går att mäta och påverka – i stället för att vänta på bevis för att patienterna faktiskt lever längre eller bättre. Mätningen blir målet, och målet säljer. När den stora studien ändå genomförs visar det sig ofta att kedjan från mätvärde till överlevnad var svagare än marknadsföringen lovat. Riktlinjer som uppmanar miljontals friska vuxna att mäta ett värde som ännu inte finns något fungerande läkemedel att sänka bör därför läsas med en sund dos misstänksamhet: de skapar efterfrågan långt innan nyttan är bevisad, och kostnaden landar till sist i vårdbudgetar – hos oss, i skattefinansierad svensk vård, där varje krona som läggs på mätningar utan bevisad nytta inte kan läggas någon annanstans.