Kiviks musteri installerar egen pipelineslösning

Kiviks musteri, ett av Skånes största äppleproducenter, drar nu en rörledning ut i havet. Efter en sommar av torka, som lämnade del av årets första skörd med äpple stora som golfbollar, har cideriet på Hanöbuktens kust beslutat att sluta vänta på kommunalt vatten och istället avsalta havsvatten för sin egen produktion.

Företaget ligger i strandläge nedanför Stenshuvud, den hundra meter höga förstklädda kullen som reser sig ur havet i söder, med fruktodlingar som sluttar ner mot infartsvägen. Beslutet att investera i eget vattenintag och egen avsaltning — eget kapital, egen risk — sätter företaget före den offentliga vatteninfrastruktur som man i årtionden varnat håller på att sina söder om Småland.

Forskare och experter som citeras i Sydsvenskan menar att hela Skånes vattenbrist kräver andra lösningar än den Kiviks musteri nu väljer. Avsaltning för en enda industrianvändare vid kusten hjälper inte hushållen, jordbruket i stort eller de grundvattenmagasin som regionen är beroende av. Men den löser företagets problem enligt företagets egen tidplan — en privat åtgärd som levereras medan den offentliga debatten om Skånes grundvattenägande och utnyttjanderätt försiggår någon annanstans.

Mönstret är bekant. När offentlig infrastruktur inte levereras drar privata aktörer sig inte undan, utan löser problemet själv — och bär därmed kostnaden på egen hand. Det är just därför privata lösningar tenderar att bli mer effektiva: den som betalar för misstaget är den som fattar besluten. Kommunala verk, som finansieras via skattemedel oavsett resultat, saknar samma incitament att agera i rätt tid. Kiviks musteri skulle kunna ha suttit kvar och väntat på politiska beslut om Skånes vattenförsörjning — istället väljer man att lösa problemet själv.

Torkan som utlöste beslutet är inget undantag. Eftersom grundvattnet i södra Sverige återhämtar sig långsamt, och efterfrågan växer för varje ny verksamhet som är beroende av bevattning, är den egentliga frågan under Stenshuvud en annan: vem har egentligen rätt till vattnet i marken — och vem bär kostnaden när det inte räcker till alla? Och kommer nästa fruktodling i landet att ha råd med sin egen rörledning till Östersjön, eller är den privata lösningen bara för dem som har kapitalet? Det är frågor som den politiska nivån hittills har valt att inte besvara.