Ryssland bombade Kievs energinät med 172 drönare och ballistiska robotar, huvudstaden utan ström och vatten dagar före fredsförhandlingar i Abu Dhabi
Kushnerplanen kallas Yalta 2.0 och västerländska diplomater varnar att Nato-rollbacken i praktiken avslutar alliansen
Bilder
Firefighters on Saturday at the site of a Russian missile attack on Kyiv. Photograph: Gleb Garanich/Reuters
theguardian.com
Ryssland besköt natten till torsdagen Kievs energinät med 172 drönare och 36 ballistiska robotar. Huvudstaden lämnades utan tillförlitlig el, vatten och värme, bara dagar innan ryska, ukrainska och amerikanska förhandlare möts i Abu Dhabi. Fem personer skadades, bland dem en fjortonårig flicka.
Anfallen riktades mot elstationer i fem regioner, däribland en som förbinder två kärnkraftverk med huvudstaden, och mot en bro över Dnepr som Kievs borgmästare beskrev som en avgörande transportled. Volodymyr Zelenskyj anklagade Ryssland för att försöka "kasta Kiev och hela landet i mörker" och konstaterade att Moskvas förberedelser för fredssamtalen nästa vecka bestod i att "målbryta en miljonstad med ballistiska robotar". Invånarna hade redan under veckan tvingats utstå strömavbrott på flera timmar och avbrott i vattenförsörjningen.
Ukrainska myndigheter menar att Kremls avsikt är att frysa civilbefolkningen till underkastelse under vintern, något de kallar krigsbrott, och de har föga förhoppningar om att de av USA förmedlade samtalen ska leda till något konkret. Rysslands försvarsministerie uppgav att målen var energi- och transportinfrastruktur. Sedan sommaren har Moskva kraftigt trappat upp luftangreppen mot ukrainska städer i takt med att framstegen vid fronten uteblivit — enligt Kiev uppgick Rysslands förluster förra månaden till 54 000 döda och sårade, det högsta månadstalet hittills i kriget.
Samtalens form har Zelenskyj själv utpekat. Han kallade den plan som Jared Kushner, Donald Trumps svärson, lagt fram för "Jalta 2.0" — en anspelning på toppmötet 1945 där Stalin, Roosevelt och Churchill delade upp Europa efter kriget. Kushners inlägg på sociala medier angav att förhandlingarna skulle omfatta en ny säkerhetsordning för Europa vid sidan av garantier till Ukraina, en formulering som ekar av Kremls krav att Nato ska rulla tillbaka sin utvidgning efter 1997. Västerländska diplomater varnar för att ett bifall till det i praktiken skulle upplösa Nato. "Att förhandla om en europeisk-rysk säkerhetsarkitektur är inte enkelt, och det kan vara farligt", sade Zelenskyj till CNN. "Vi vill inte delas av Ryssland."
Trump sade på fredagen att en "stor och vacker överenskommelse" som involverar "hela Europa" kan vara nära förestående. Zelenskyj, som vädjade till den amerikanska kongressen efter demokraternas framgång i mellanvalen, uttryckte saken raktare: "Ukraina får inte lämnas ensamt."
Det är värt att notera för en europeisk läsare att Ukrainas öde nu förhandlas av Washington, inte av Bryssel. Att Europas säkerhetsordning återigen ska ritas av stormakter i rum där européer i bästa fall får sitta med som notatär, är ett mönster med historiska förtecken. Europa betalar noten för ett krig på sin egen kontinent, men de avgörande samtalen förs i Abu Dhabi och Washington — med ett Kushner i förhandlarnas ställning och ett Kreml som har allt att vinna på att driva tiden mot vintern.