Nya Zeeland röstar i dödligt jämnt val
Labour 29,71 procent mot regerande Nationals 29,41 när 42 procent räknats, Luxons högerkoalition söker andra mandatperioden mot Hipkins Labour, men det är Winston Peters Nya Zeeland Första på 9,41 procent som troligen får avgöra vem som styr
Bilder
New Zealand counts votes in razor-thin election
euronews.com
Nya Zeeland inledde rösträkningen i lördags i ett val som är för jämnt för att avgöras i förväg. Med strax över 42 procent av rösterna räknade låg Labour på 29,71 procent mot regerande Nationalpartiets 29,41. Statsminister Christopher Luxon leder en borgerlig koalition under Nationals ledning som söker en andra mandatperiod; Chris Hipkins Labour är den främsta utmanaren. Kampanjen har dominerats av levnadskostnaderna och ekonomin, och räkningen hittills slutar i dödläge.
Inget parti bedöms kunna uppnå egen majoritet, vilket innebär att nästa regering formas först efter att räkningen är klar. Nya Zeelands proportionella system ger varje väljare två röster: ett partival, som avgör riksdagens sammansättning, och ett valkretsval för en lokal ledamot. Väljare av maoriskt ursprung väljer mellan den allmänna rullorna och maorirullorna — ett val som avgör vilken valkrets, och därmed vilka kandidater, de röstar på.
De små partierna står tillsammans för ungefär en tredjedel av rösterna: Miljöpartiet Greens ligger på 13,96 procent, ACT — Nationals koalitionspartner — på 10,63 och New Zealand First på 9,41. Det minsta av de tre ligger över trettio gånger högre än marginalen mellan de två stora partierna.
Här finns valsystemets verkliga mekanik. Formellt är det väljarna som bestämmer, men i praktiken är det tre partiledare som talar om för landets 5 miljoner invånare vem som ska styra — bakom stängda dörrar, utan vare sig valmanifest eller valretur. Ju mer fragmenterad riksdagen blir, desto större makt koncentreras till de små partierna, som kan sätta sitt pris oavsett hur få väljare de representerar. Det är ingen slump att partier som New Zealand First, byggda kring en karismatisk ledare snarare än ett program, blomstrar i sådana system. Incitamenten belönar vägmästare, inte idéer.
Samma mönster återfinns i Sverige, där regeringar i praktiken förhandlas fram med stödpartier efter valet — med den skillnaden att våra samarbetsavtal åtminstone skrivs ner. Nya Zeelands väljare fick i lördags en påminnelse om att rösta är en sak; vem som regerar är en annan. Med strax över 42 procent av rösterna räknade leder Labour med tre tiondelar av en procentenhet. Partiet som bäst är positionerat att avgöra vem som styr ligger på 9,41 procent.