Asien

Indien tvingar hinduiska och kristna flyktingar att skaffa visum för att stanna

Regeringen rullar tillbaka löftet om medborgarskap från 2019, i Gujarat vägrar domstol släppa bangladeshisk kvinna och hennes späda dotter som hålls inspärrade i väntan på utvisning

Bilder

Representative image
    
    
       |
    
    Fayez Nureldine/AFP Representative image | Fayez Nureldine/AFP scroll.in
Gujarat High Court
    
    
       |
    
    Gujarat High Court/Official website Gujarat High Court | Gujarat High Court/Official website scroll.in

Indien har i tysthet återkallat en av sina mest omtvistade migrationsregler. Inrikesministeriet har ändrat 2025 års undantagsförordning för invandring och utlänningar så att personer ur sex icke-muslimska samfund från Afghanistan, Bangladesh och Pakistan som tog sig in i landet utan giltiga resepapper senast den 31 december 2024 nu måste skaffa "lämpligt visum" för att få stanna. Det är exakt de grupper som 2019 års medborgarskapslag (CAA) lovade en snabbspår till medborgarskap, rapporterar Scroll.in. Ändringen gäller även dem vars resepapper har gått ut. Den kungjordes på onsdagen och publicerades på torsdagen.

De tidigare reglerna undantog hinduer, sikher, buddhister, kristna, jainer och parser från grannländerna från kravet på giltigt pass och visum — ett undantag konstruerat för att passa ihop med CAA, som beviljar medborgarskap åt icke-muslimska flyktingar på villkor att de bott i Indien i sex år och kommit in senast den 31 december 2014. Ändringen behåller inreseundantaget men inför retroaktivt ett visumkrav för dem som redan är i landet. Resultatet är att grupperna staten en gång utpekade som skyddsvärda nu hotas av dokumentkrav eller utvisning. Det är en läxa i hur statliga löften fungerar: löftet om medborgarskap var aldrig en äganderätt, bara en tillfällig administrativ konstruktion som kan dras tillbaka när den politiska kalkylen ändras.

En domstolsavgörande i parallell visar vart maskineriet leder. Gujarats högsta domstol vägrade denna vecka att beordra frigivning av en bangladeshisk kvinna och hennes späda dotter, som hålls fångna på en polisskola i Bharuch. Domstolen avvisade en framställning om olaglig frihetsberövande, lämnad av kvinnans indiske make. Benchens resonemang: förvarandet är inte olagligt eftersom det vilar på ett administrativt beslut om att kvinnan ska hållas inlåst till dess hon utvisas — och så länge beslutet gäller kan hon inte släppas. Makens fel var att han inte överklagat det administrativa beslutet i rätt instans. Delstatsregeringen försäkrade domstolen att kvinnan fått vård och grundläggande förnödenheter enligt gällande rutin.

Ändringen drabbar även andra länge etablerade grupper. Pakistanska medborgare som kom in med giltigt pass före 2009 i syfte att bli permanent boende, de som återvände efter delningen av Indien till Kerala, samt personer med indiskt påbrå med malaysiskt eller singaporiskt medborgarskap som inte kan förnya sina pass — alla krävs nu på visum för att få stanna. Tibetanska flyktingar med tillstånd utfärdade i Kathmandu och registrerade tamiler från Sri Lanka behåller sina undantag, mot registrering.

Mannen i Gujarat är gift med en utländsk medborgare och har en späd dotter född i Indien. Både mor och barn hålls kvar i väntan på utvisning. En familj splittras av pappersarbete — medan staten samtidigt fortsätter att lova skydd åt nästa grupp.