Sverige

Ukrainsk ex-parlamentariker gripen på Arlanda och häktas i väntan på utlämning

Dmytro Sviatash dömdes i sin frånvaro till tolv års fängelse för landsförräderi, Interpol strök efterlysningen när domen överklagades men Polens inreseförbud i Schengen håller kvar honom, försvararen hänvisar till Högsta domstolens tidigare nej till utlämning till krigets Ukraina och kallar fallet politiskt

Bilder

Ukrainska journalisten Valerija Jegosjyna från Radio Svoboda har granskat Dmytro Sviatash. I klippet berättar hon vem han är och vad han anklagas för i Ukraina. Foto: Euronews Ukrainska journalisten Valerija Jegosjyna från Radio Svoboda har granskat Dmytro Sviatash. I klippet berättar hon vem han är och vad han anklagas för i Ukraina. Foto: Euronews Euronews

Dmytro Sviatasj, som suttit i nästan tjugo år i Ukrainas parlament och en gång räknades som en av landets rikaste män, greps av gränspolisen på Arlanda den 22 oktober. Efter förhandling i Solna tingsrätt på torsdagen sitter han kvar i förvar i Sverige medan åklagarmyndigheten utredar förutsättningarna för att lämna ut honom till Ukraina.

Sviatasj flydde till Ryssland 2019, sedan ukrainska myndigheter öppnat en förundersökning om förskingring. 2023 blev han formellt misstänkt för landsförräderi i hemlandet, anklagad för att ha lämnat information till Ryssland och för att ha uttryckt stöd till den storskaliga invasionen i början av 2022. 2024 dömde en ukrainsk domstol honom i sin frånvaro till tolv års fängelse, varefter han togs upp på internationella efterlysningslistor. Interpol drog emellertid tillbaka sin notis när domen överklagades, uppger Radio Svobodas ukrainska redaktion.

Det formella skälet till gripandet på Arlanda var alltså inte den ukrainska domen utan ett inreseförbud till Schengenområdet som Polen nyligen utfärdat. Det rättsliga instrument som nu håller honom fast, häktning i väntan på utlämning, är till för situationer där en annan stat behöver tid för att förbereda ett formellt utlämningsbegäran.

Hans advokat Henrik Olsson Lilja hänvisar till en avgörande dom från Högsta domstolen för tre år sedan, där domstolen slog fast att utlämning till Ukraina inte skulle ske, med hänsyn till kriget och förhållandena i landet. Han beskriver målet som politiskt — Sviatasj står i opposition till president Zelenskyj — och ifrågasätter vad rättsstatsbegreppet betyder i Ukrainas nuvarande läge. Sviatasj förnekar alla anklagelser om brott i Ukraina.

Häktningen har också uppmärksammats av Oleg Tsarev, tidigare ukrainsk politiker som själv är anklagad för landsförräderi och som på en tid pekades ut som kandidat att leda en marionettregering om invasionen hade lyckats. I ett långt inlägg på sociala medier kritiserar Tsarev Sveriges beslut att hålla Sviatasj kvar i förvar.

Saken förtjänar eftertanke. Sverige håller nu en man fängslad på grund av en polsk administrativ åtgärd, medan en ukrainsk dom i frånvaro — aviven i en stat som svävar i undantagstillstånd — ligger till grund för ett kommande utlämningsbeslut. Att Interpol redan dragit tillbaka sin notis tyder på att även den internationella rörligheten i ärendet betraktar rättsprocessen med viss skepsis. Ändå kan Sviatasj hållas kvar i fyrtio dagar till, medan Ukraina avgör om den vill begära honom utlämnad. För den enskilde individen är det juridiska maskineriet ett rent maktmedel: han sitter trots att själva underlaget för efterlysningen fallit. Så fungerar det när stater samarbetar — kostnaden bär alltid enskilda människor, aldrig institutionerna själva.