Ekonomi

OpenAI hämtar 11 miljarder dollar i värderingen 1,25 biljoner

Runiset samtidigt som börsen säljer av AI-tillgångar för tusentals miljarder, kapitalet kommer delvis från egna leverantörer som Nvidia och Oracle vars affärer förutsätter att värderingen håller, listning skjuts upp till nästa år

Bilder

Lucas Ropek Lucas Ropek techcrunch.com
Ara Kharazian, lead economist at Ramp Ara Kharazian, lead economist at Ramp techcrunch.com
Greg Brockman onstage at TechCrunch Disrupt 2019 Greg Brockman onstage at TechCrunch Disrupt 2019 techcrunch.com
techcrunch.com
AI agent concept with robot inside a laptop with a voice bubble on red background. AI agent concept with robot inside a laptop with a voice bubble on red background. techcrunch.com

OpenAI har hämtat ytterligare 11 miljarder dollar i en finansieringsrunda som värderar företaget till 1,25 biljoner dollar, uppger Bloomberg med hänvisning till källor med insyn. Rundan är inte avslutad — beräknas klaras på kommande veckor och kan totalt uppgå till omkring 20 miljarder dollar. Det ligger dock långt under de 30 miljarder dollar som OpenAI enligt uppgift sökte i slutet av september.

Nyheten kom samma dag som de börsnoterade AI-bolagen värderades kraftigt nedåt. Demokraternas valseger i båda kongresskamrarna skrämde investerarna i sektorn: S&P 500-bolag tappade nära tre biljoner dollar på en dag och halvledarindex noterade sina värsta fall på flera år. OpenAI sköt själv upp planerna på börsintroduktion, som tidigare antyds för 2026; nu räknas notering nästa år.

Få timmar innan OpenAI-rapporten skrev Bloomberg även att spekulanter kring Anthropics haltande notering blickar mot en värdering på ner mot 1,1 biljoner dollar — mot de ungefär två biljoner investerarna diskuterade för en månad sedan. Anthropics börsintroduktion, planerad till november, är nu osäker.

Alltså rör sig den privata marknaden uppåt medan den offentliga rör sig nedåt. Divergensen är värd att studera, för den avslöjar vem som egentligen skriver Ackmanualen. OpenAI:s tidigare megaroundor följde ett välkänt mönster: Nvidia, AMD och Oracle — bolagets egna leverantörer — pumpade in kapital som återflödar till dem som betalningar för molntjänster och kretsar. En värdering som till stor del konstrueras mellan parter som behöver varandras siffror för att hålla är inte samma sak som en värdering som upptäcks av främlingar med egna pengar på insatsen.

Denna konstruktion kan överleva en börsnedgång just för att deltagarna sitter låsta vid varandra. Nvidia behöver OpenAI:s köp; OpenAI behöver Nvidias kapital för att existera i den skala den gör. Biljonmärket är reellt i den meningen att pengar bytte ägare, och skönt förbluffat i den meningen att pengarna kom från spegeln.

Vad konstruktionen däremot inte tål i all oändlighet är en tillsynsmyndighet med majoritet bakom sig, eller en kundbas som slutar växa. Väljarnas inställning till datacenter har vänd brant negativ, och lagstiftarna har nu siffrorna på sin sida för att agera. OpenAI:s nyaste investerare köper förväntningen att inget av detta hinner komma före börsnoteringen.

Rundan stängs de kommande veckorna, enligt Bloomsbergs källor. Noteringen — om den blir av — är nästa års problem. Sentimentet på de privata marknaderna är ett spel mellan få aktörer med gemensamma intressen; börsen är ett spel mot tusentals fristående kapitalister som bär sina egna förluster. Den skillnaden brukar visa sig iakttagen vid sämsta möjliga tillfälle.