Michigan University rapporterar att konsumentkänslorna stiger, förbättringen är dock koncentrerad till oberoende medan både demokrater och republikaner visar försämrat humör inför valen, en skarp klyfta mellan kapitalägare och vanliga hushåll avslöjas då de förmögsta ser sina egna finansiella situation sjunka på grund av marknadens oro

Bilder

zerohedge.com

Konsumentförtroendet i USA visade oväntad förbättring i november. Universitetet i Michigans preliminära index steg till 51 från 48 i oktober – en tre månaders topp, medan marknadsanalytiker väntat oförändrad siffra. Båda delkomponenterna stärktes: läget just nu landade på 51,0 mot förväntade 47,0 och förväntningarna på 50,9 mot 49,0. Hushållens syn på köpvillkor för längehållna varor studsade upp från rekordlågt, och självskattningen av den egna privatekonomin nådde sin högsta nivå på fyra månader.

Men förbättringen var jämnt fördelad mellan väljargrupper – det var den inte. Uppgången samlades bland politiskt obundna svarande, som rapporterade sitt starkaste förtroende på över ett år, medan både demokratiska och republikanska väljare kände sämre optimism dagarna före mellanvalen. Mätningen genomfördes mellan 20 oktober och 2 november, vilket betyder att siffrorna fångar valjarens sinnesstämning inför omröstningen – inte själva valet och inte den börsrally som följde efteråt.

Lättnaden är relativ. Femtiosju procent av respondenterna nämnde spontant att höga priser undergrävt deras levnadsstandard, den högsta andelen sedan maj. Totalindex ligger fortfarande strax över de lägsta nivåer som någonsin registrerats – satta både för några månader sedan och i början av 1980-talet. Den amerikanska ekonomin har visat viss tillväxt och få uppsägningar, men priserna har stigit snabbare än lönerna i flera år. Demokraternas valseger i mellanvalen lästes delvis som ett straff för mat-, bensin- och boendekostnaderna – ett klassiskt exempel på att väljare straffar den sittande makten när plånboken klämmer, oavsett vem som egentligen orsakat inflationen genom år av stimulansutgifter.

Inflationsförväntningarna mildrades dock: konsumenterna räknar med 4,3 procents prisökning nästa år, ned från 4,7 och under den 4,6 procent ekonomer spått. Fem-tioårsmåttet sjönk till 3,4 procent.

Den skarpaste klyvan i materialet går inte genom partitillhörigheten utan genom förmögenheten. Undersökningens chef Joanne Hsu noterade att svarandenas kommentarer vittnar om växande oro för en möjlig bubbla inom artificiell intelligens. Portföljeffekten syns tydligt i siffrorna: privatekonomin hos hushållen med störst aktieinnehav föll tolv procent under månaden till den svagaste nivån sedan april, vilket Hsu kopplade till den senaste turbulensen på börsen. Alla övriga förmögenhetsgrupper rapporterade måttlig förbättring.

Resultatet är två ekonomier i samma index. Hushåll som äger aktiemarknaden bokför sina tillgångar nedåt när kurserna faller; hushåll utan sådant ägande bokför uppåt, med lönekuverten och matkostnaderna som måttstock snarare än datacenter.

Undersökningen avslutades den 2 november. Varken valutfallet eller börsraset finns i siffrorna ännu – novembermätningen kan bli en helt annan historia.