Dhillon lämnar justitiedepartementet efter republikanernas Wahlkreisförluster

Bilder

×

The Justice Department’s Civil Rights Division chief Harmeet Dhillon has resigned days after Trump-allied Republicans saw sweeping losses in midterm elections, with Democrats prepared to investigate administration figures (Getty) Getty

Dhillon, among a fleet of Trump-allied lawyers who supported his legal battle to throw out 2020 election results, helped launch the DOJ’s failed crusade to obtain voter data in the months before miterms (Getty) Getty

Sergio Gor and President Donald Trump zerohedge.com

Defense Secretary Pete Hegseth has vowed 'not to back down' in pushing out President Donald Trump’s agenda (Getty Images) Getty Images

‹ ›

Efter nederlagen i mitten av valcyklerna har administrationen sett sina första högnivåtjänstemän avgå. En av de mest påtagliga avgångarna är Harmeet Dhillon, chef för Civil Rights Division inom justitiedepartementet. Hon meddelade att hon lämnade posten efter att ha väntat fram tills efter de politiska valen, trots att hennes beslut fattats flera veckor i förväg.

Dhillons tenure präglades av en intensiv ideologisk kamp. Som jurist som initialt stödde presidentens arbete med att ifrågasätta resultatet från 2020, har hon under de senaste två åren drivit divisionens agerande i riktning mot det hon beskrev som en ”vaken ideologi”. Detta innebar att hon aktivt främjade frågor rörande transpersoners deltagande i kvinnors idrott och betonade ”anti-kristna partiskheter”, samtidigt som hon samtidigt underminerade rättsliga åtgärder som skulle skydda rösträttens integritet. Under valet till mitten av terminen inledde hennes kontor stämningar mot trettio delstater och Washington D.C. för att få tillgång till väljarregister, men i slutet av processen ogärdade federala domstolar de flesta av dessa ansökningar.

Trots Dhillons insatser har hon inte funnit allierade i den politiska ledningen. Vita huset visade sig vara missnöjt med hennes offentliga uttalanden, särskilt de som nedtonade frågan om icke-medborgare i röstningsprocessen – en idé som varit central för hennes juridiska strategi. Samtidigt tackade justitern general henne vid avskedet för att ha ”försvarat alla amerikaners civila friheter och verklagt lagen utan rädsla eller partiskhet”. Detta illustrerar den inneboende spänningen i administrationen mellan ideologiska mandat och institutionella realiteter.

Den politiska omvälvningen fortsätter i utrikesdepartementet, där diskussionerna kring utrikesminister Marco Rubio eventuellt lämnande posten har fått större genomslag. Även om Vita husets tjänstemän har försökt övertyga honom att stanna kvar, har utrikesdepartementet självt avfärdat ryktena som ”helt falska nyheter baserade på anonyma källors uttalanden”. Samtidigt har internationella diplomatiska cirklar diskuterat Sergio Gor, den amerikanska ambassadören i Indien, för flera inflytelserika positioner, däribland utrikesminister och vita husets stabschef. Gor har dock avvisat dessa spekulationerna och betonat Rubios oersättliga värde.

Samtidigt har den militära sektorn visat en annan typ av motstånd mot de kommande institutionella granskningarna. Försvarsminister Pete Hegseth har uttalat sig bestämt mot de utredningar som de inkommande kongressledamöterna planerar att inleda mot administrationens tjänstemän. I det slutgiltiga skedet avgör dock inte institutionell logik eller juridiskt förtjänst, utan personliga relationer och maktbalans. En inflytelserik rådgivare har till Washington Sun konstaterat att valet av potentiella efterträdare till Rubio helt handlar om en personlig preferens hos presidenten – i grunden, att han ”gillar människan”. Detta visar på hur politisk makt i grunden drivits av personliga relationers dynamik snarare än genom stabila institutionella ramverk.