Man försöker muta sig igenom bilbesiktning i Värnamo med två femhundralappar vid växelspaken

En man i Värnamo försökte muta sig till en godkänd besiktning. Inspektören hade redan redovisat felen hon hittat; mannen svarade med att peka på två femhundrakronorssedlar vid växelspaken och föreslog att hon kunde se genom fingrarna mot en liten ersättning. Hon kallade in en kollega som färdigställde besiktningen i stället.

Jönköpings tingsrätts bedömde händelsen som givande av otillbörlig fördel och dömde mannen till sextio dagsböter. I förhör hävdade han att pengarna var presenter till systerns barn, och att inspektören anmälde honom för att han tackat nej till en inbjudan från henne. Rätten fick tydligen två sedlar vid växelspaken att framstå som den mer troliga förklaringen.

Att försöket var naivt hindrar inte frågan från att vara intressant: varför tog risken vid alla? Ett rimligt svar är att besiktningen är ett av de få tillfällen en vanlig medborgare möter en myndighetsperson som faktiskt har makt att säga nej, utan att beslutaset kan överklagas med plånboken. Kostnaden för ett avslagit fordon ligger på ägaren själv, och där finns inget subventionerat skyddsnät — vilket förklarar både frustrationen och försöket. Att just den kontroll som kostar honom något blev målet för mutan är ingen slump.

Samma eftermiddag i Nyköping hölls eleverna på Kunskapsskolan inomhus efter ett hot, med polis på plats som genomsökte skolan. ”Vi arbetar med informationsinhämtning för att se hur detta hot kan ha kommit in”, sade polisens presstalesperson Johnny Gustavsson. De två händelserna förenas i praktiken bara av veckodagen. Den ena visar en medborgare som behandlar en besiktning som förhandlingsbart hinder; den andra en skola som behandlar ett anonymt hot som operativ verklighet. I båda fallen handlar det om institutioner som beslutar först och förklarar i efterhand.

Sextio dagsböter är priset för att ha försökt muta den enda tjänsteman som den dagen kontrollerade någonting alls. Det är, med mått mätt, en billig易 affär — men billigheten i sig säger något om hur tänkbar sådana försök måste vara i vardagen. En straffskala som få fruktar är ingen avskräckning; den är en prislista.