Byggbranschen omsätter mer pengar åt kriminella än narkotikahandeln själv
Enligt Skatteverket och polisens NOA, fackveteranen Stefan Slottensjö i Byggnads varnar efter narkotikahärva med elva häktade varav fyra kopplade till bygget, Ekobrottsmydigheten: kontanterna från drogerna möter byggens efterfrågan på svartarbete och fusk förblir i praktiken riskfritt
Bilder
proletaren.se
Steffe Slottensjö Foto: Privat
Privat
proletaren.se
proletaren.se
Här hämtar höganäsaren ut en mobiltelefon efter att en kvinna i Dalarna blivit lurad.Foto: Övervakningskamera
Övervakningskamera
Sveriges byggbransch omsätter mer pengar åt brottslingar än narkotikahandeln själv gör. Det är bedömningen från Skatteverket, polisen och NOA, nationella enheten som samordnar bekämpningen av grov ekonomisk brottslighet. Uppgiften kommer från facklige veteranen Stefan "Steffe" Slottensjö, verksam inom Byggnaeds medlemsinitiativ Rädda jobben, i efterdyningarna av ett narkotikamål där elva personer – nio män och två kvinnor – sitter häktade efter en samordnad polisinsats mot misstänkta narkotikabrottslingar i Stockholm, Dalarna och Uppsala tidigare i år. Minst fyra av de häktade har kopplingar till byggbranschen. En av dem har suttit i styrelsen för två byggföretag som enligt Skatteverket använde falska fakturor för att betala ut deklarerat arbete för över fyra miljoner kronor.
Ekonomin är enkel. Narkotikaverksamheten genererar kontanter som måste tvättas; byggsektorn skapar efterfrågan på kontanter för att betala arbetare svart. Ekobrottsmyndighetens kommissionär Lena Palmklint beskriver de två som helt integrerade: utbudet möter efterfrågan. För ett år sedan dömdes fem personer i södra Stockholm till fängelse för att ha hjälpt åtta hundra byggföretag att tvätta pengar, med verksamheten baserad i Stockholm och Lettland. Även i det aktuella målet framträder en man bosatt i ett baltiskt land; han har en dom mot sig i Arbetsdomstolen för 67 000 kronor i obetalda löner som han fortfarande inte har efterkommit.
Mönstret begränsar sig inte till byggsektorn. I Kiruna häktades tre män bosatta i Baltikum i torsdags efter att polisen stoppat en mindre lastbil utanför Umeå med kopparrör och mässing som härrör från ett stöldfall mot ett lokalt företag, där metaller till ett värde av mellan tvåhundra- och trehundratusen kronor försvunnit. Åklagaren Fredrik Jonsson kallade flyktrisken uppenbar. I Höganäs åtalas en person i tjugoårsåldern för penningtvätt efter att övervakningsfilmer visat hur personen hämtade ut en mobiltelefon som införskaffats genom bedrägeri – offret, en stroke.drabbad kvinna i sjuttiotalet åren från Dalarna, hölls i telefonen i flera timmar innan hon lämnade ut sina kortuppgifter till en uppringare som påstod att hennes Samsung-konto höll på att löpa ut.
Slottensjös dom över byggsektorn är bottennor: fusk med löner och skatter, eller inblandning i grov narkotikabrottslighet, är fortfarande i stort sett riskfritt, eftersom brottslingarna i de flesta fall ligger steget före – de kan skära hörnen medan rättssystemet inte kan.
Det är värt att stanna vid varför. Byggbranschen är ingen avvikelse utan ett logiskt resultat av flera decenniers politik: offentliga upphandlingar som belönar lägsta anbud, gränsöverskridande arbetskraft som myndigheterna varken kan eller vill kontrollera, och ett straffsystem där ekonomisk brottslighet i praktiken bestraffas med böter som redan är inräknade i kalkylen. Så länge staten efterfrågar byggprojekt utan att ställa verkliga krav på vem som står bakom leverantören, kommer kriminella nätverk att fortsätta erbjuda en billigare produkt än hederliga aktörer kan. Rättssystemet hinner alltid ikapp i efterhand; branschen självsanerar aldrig, för den som fuskar konkurrerar ut den som inte gör det. Det är incitamentsstrukturen som är problemet – inte avsaknaden av fler utredare.