Latinamerika

Drönarattack mot ELN-läger i Venezuela dödade minst 20 personer

USA ska ha bistått med underrättelser och drönare, samtidigt som USA-stött regim ger okänt bolag koncessioner på oljefält med 65 miljarder fat

Bilder

The US takes its anti-narcotics war onto Venezuelan soil with a drone strike against the ELN The US takes its anti-narcotics war onto Venezuelan soil with a drone strike against the ELN english.elpais.com
zerohedge.com
zerohedge.com
zerohedge.com

Ett drönaranfall mot en läger tillhörande Colombias nationella befrielsearmé (ELN) i den venezuelanska gränsstaten Apure dödade minst tjugo människor i fredags, enligt människorättsorganisationen Fundaredes, som räknade till 23 döda och ett okänt antal sårade vid en bas som enligt organisationen användes för kokaindistribution. The New York Times rapporterade i tisdags, med hänvisning till fyra amerikanska tjänstemän, att operationen genomfördes med amerikansk underrättelse- och drönarstöd. En högt rankad venezuelansk militär bekräftade anfallet; den venezuelanska regeringen har själv inte tagit upp det.

Anfallet är en fortsättning på en kampanj som inleddes med attacker mot misstänkta narkotikabåtar utanför Venezuelas och Colombias kuster och som nu flyttats in på land. I juni dödades Héctor Guerrero Flores, ledare för Tren de Aragua, i ett flyganfall vid guldgruvorna i delstaten Bolívar — ett dödande som Donald Trump skrytade med på sociala medier. Tidigare president Nicolás Maduro tillfångatogs av amerikanska styrkor den 3 januari och hålls i amerikanskt förvar, och Times rapporterar nu att Washington och Caracas utvärderar en stationering av amerikanska trupper i Venezuela. Inrikesministern Diosdado Cabello har skickat den kriminaltekniska polisen för att undersöka vad han kallar "mystiska dödsfall" och trupper till gränsen mot Colombia, samtidigt som han fastslår: "Vi vill inte ha interna konflikter i Venezuela, särskilt inte sådana som inte är våra." Lokala reportrar identifierade åtta av de döda genom bårhuset, sjukhuset och kyrkogården i San Fernando de Apure; två var colombianer och fyra mexikaner. ELN har mellan 900 och 2 000 krigare i minst 38 gränskommuner och driver hemliga flygfält, smuggling av bränsle och mineraler samt utpressning.

Samma vecka gick den kommersiella motstycket framåt. Den USA-stödda övergångsregering som installerats efter Maduros gripande har beviljat North American Blue Energy Partners — ett sluten bolag, tidigare i det närmaste okänt, lett av den Venezuela-födde affärsmannen Alejandro Betancourt — hundraåriga koncessioner på 17 oljefält med omkring 65 miljarder fat bevisade reserver, och planerade investeringar på upp till 100 miljarder dollar. Reuters, med uppgifter från ett dussintal oljearbetare, entreprenörer och branschexperter, rapporterade att bolaget kan få svårt att rekrytera personal, konkurrera om borriggar och finansiera sig. NABEP svarade med en klagan över en "partisk berättelse", en räkning av nio riggar som för närvarande borrars — 41 av 60 utlovade riggar ska anlända i månaden — och ett påstående att ha ökat sin venezuelanska produktion från 18 000 till 223 000 fat per dag på två år, med omkring en miljard dollar av egna medel.

Chevron har lovat mer än sju miljarder dollar för att ungefär fördubbla sin venezuelanska produktion till 2031. Eni, Repsol, BP, Halliburton och Continental Resources har återvänt under ett rättsligt och regulatoriskt ramverk som skrivits om sedan gripandet.

NABEP uppger att den betalar varje rigg med oljan den producerar, planerar ingen extern finansiering och har lämnat få detaljer om hur verksamheten bekostas. Vita huset kallar det den största oljeaffären i världshistorien.

Mönstret är inte svårt att se. Militära operationer rycker fram över gränser utan varken krigsförklaring eller folkrättslig prövning, och i kölvatet delas Åderlåtningen av en suverän stats oljetillgångar ut till amerikanskt favoriserade bolag. Att sjukebyggarbolag med tvivelaktig kapitaltäckning får hundraåriga koncessioner medan europeiska energibolag tillåts återvända på Washingtons villkor, visar vad kampanjen i grunden handlar om — inte narkotika, utan kontroll över resurser. Att europeiska regeringar förhåller sig tysta till denna återetablering av en amerikansk maktzon i ett land som formellt är en suverän stat, säger mer om Europas underordning än om Venezuelas brott.