Bomhot tvingar åtminstone åtta civila plan att kupa sig över Europa

Franska jaktflygplan tvingade på torsdagsmorgonen en Aer Lingus-maskin på väg från Dublin till Rom att landa på en militärflygbas i Normandie, där en bombpatrull väntade för att genomsöka planet. Det var ett av minst åtta kommersiella flyg som drabbades av bombhot under dagen, på linjer mellan Dublin, Madrid, Köpenhamn, London, Warszawa, Helsingfors och Milano.

Hoten mot de Romgående flygen från Dublin och Helsingfors kom i ett anonymt mejl skrivet på italienska, skickat tidigt på torsdagen till Roms flygplatsoperatör ADR och andra bolag på flygplatsen, rapporterar Corriere della Sera. Ingen officiell källa har bekräftat hur de övriga hoten förmedlades. Torsdagens lista innehöll tre Ryanair-flyg till Sofia från Madrid, Köpenhamn och London Stansted — samtliga tvingade landa i Bulgarien, ett av dem i Plovdiv — ett LOT-flyg från Warszawa till Bryssel, ett Wizz Air-flyg från Milano Malpensa som omdirigerades till Wien, samt Finnair-flyg från Helsingfors till Rom och Wien. Fyra ytterligare flyg på väg till Prag berördes men har ännu inte identifierats.

Torsdagen var den tredje sådana vågen denna vecka. På måndagen tvingades ett flyg mellan London och Sofia till en nödlandning i Budapest under ungersk jakteskort. På tisdagen led hot mot omkring tio flygplan, bland dem ett SAS-flyg från Köpenhamn till Warszawa, till omdirigeringar och en tillfälligt stängd flygplats. Sprängämnen hittades inte på något av flygen.

Varje hot möts med samma svar: jakteskort, nödlandning, bombgrupp, timmar av genomsökning. De två plan som undersöktes på Köpenhamns flygplats på torsdagen förklarades rena utan att några misstänkta föremål påträffats, enligt danska nyhetsbyrån Ritzau. Flygsäkerheten lämnar inget utrymme för ett flygbolag att bedöma trovärdigheten i ett anonymt mejl innan det reagerar; hela maskineriet är det enda tillgängliga svaret, varje gång. För avsändaren kostar hotet mot Romflygen ingenting utöver en mejladress. Svaret däremot förbrukade jaktuppgifter över Frankrike och Ungern, en militärflygbas i Normandie som fick ta emot ett reguljärt trafikflygplan och bombgrupper i Évreux och Köpenhamn.

The Guardians uppräkning stannade vid åtta flygplan fram till förmiddagen, med fyra flyg till Prag ännu ej namngivna. Varje genomförd genomsökning hittills — tisdagens tio flygplan, torsdagens två i Köpenhamn — har slutat med att ingenting påträffats.

Ekonomin i det hela förtjänar en tanke: den som vill störa europeisk lufttrafik behöver bara ett mejlkonto, medan staten svarar med jaktflyg, stängda flygplatser och militära resurser varje gång. När kostnaden för larmbågen är noll och reaktionskostnaden delas av skattebetalarna och flygbolagen saknar varje möjlighet att riskbedöma hotet, är en återkommande våg av falska larm inte förvånande — den är den förutsägbara utkomsten av en struktur där någon annan alltid betalar notan.