Iran hotar med missiler mot Europa om USA använder sina baser

En ledamot av Irans parlamentariska nationella säkerhetskommitté har uppgett för Euronews att iranska robotar kommer att avfyras mot Europa om USA använder sina baser där, bland annat i Italien och Tyskland, i ett förnyat anfall mot Iran. "I de två tidigare krigen gjorde vi inte detta, men den här gången kommer vi inte att låta Europas hjälp till Amerika för ett anfall mot Iran gå fri från konsekvenser", sade Ahmad Bakhshayesh Ardestani.

Hoten kom på årsdagen av stormningen av USA:s ambassad i Teheran 1979, som i Iran markeras som "dagen för kampen mot den globala högmodet". Revolutionsgardena avgav ett uttalande där de lovade "ett omedelbart, effektivt svar utan geografiska gränser mot varje nivå och typ av hot", med hänvisning till order som tillskrivs ayatolla Mojtaba Khamenei att uppdatera Irans "målbank" och placera "fiendens materiella och immateriella tillgångar inom räckhåll". Kayhan, tidningen som ges ut under överinseende av en representant för Khamenei, skrev att målkretsen inte längre är begränsad till amerikanska baser i Mellanöstern utan kan utsträckas till "Europas hjärta".

Den retoriska upptrappningen får en konkret innebörd för vår kontinent. Europeiska regeringar ställde logistiken för USA–Iran-kriget till förfogande — Ramstein, baserna i Medelhavet, hamnåtkomst — medan de kallade det Amerikas krig. Ardestanis svar på frågan om Europa stod inför en ny konfliktfas var att de europeiska länderna redan varit i krig med Iran i den föregående fasen, genom att låta sina baser användas. En andra kommittéledamot, Fada Hossein Maleki, sade att Iran förberett en strategi som skulle överraska både USA och Europa.

Hoten följs av praktiska förberedelser. Regimtrogna hängde upp en banderoll utanför den tyska ambassaden i Teheran med ett citat av säkerhetsrådets sekreterare Mohsen Rezaei: "Europa kommer att betala priset för sitt stöd till Israel." IRGC-nära nyhetsbyrån Fars rapporterade att Iran varnat Tyskland för att dess militära tillgångar i regionen kommer att behandlas som berättigade mål om Berlin inleder öppen konfrontation. Teheran har dessutom kallat Tysklands ambassadör till sig de senaste veckorna på grund av Berlins stöd till Israel.

Iranska ledare läser samtidigt den amerikanska mellanvalet som en bekräftelse. Parlamentets talman Mohammad Bagher Ghalibaf hälsade republikanernas nederlag välkomnet och skrev att det amerikanska folket "sagt nej till krig" — och att Washington, om det ignorerar folkviljan, "kommer att inse att vårt 'nej' följs av en mardröm". Rezaei tillade att USA:s svar på Irans sju villkor för att återöppna Hormuzsundet var "övertygande nog".

Ur ett europeiskt perspektiv är kärnan i storyn enkel: Europa lät sig fungera som USA:s värd under kriget, och betalar nu notan. Washington driver sina konflikter med europeisk infrastruktur som bricka, medan de europeiska regeringarna låtsas att det inte är deras krig. Iran har nu offentliggjort den hyra de ämnar ta ut. Att Europeiska unionen fortfarande saknar ett eget försvar och en egen linje gentemot både Washington och Teheran är inte en slump utan ett politiskt val — och det är de europeiska medborgarna som får stå för kostnaderna varje gång valet görs om.