Engelska riksbanken höjer styrräntan till fyra procent, första räntehöjningen sedan augusti 2023, KPI-inflationen på 3,5 procent drivs av bensin- och energipriser efter kriget i Mellanöstern, energitaket stiger 22 procent till i januari, marknaderna räknar med ytterligare höjningar till 2027 medan Fed höjt i motsatt riktning, två centralbanker samma inflationsmål och ett gulfkrig som avgör vilken av dem som får hålla i det

Bilder

independent.co.uk

standard.co.uk

Bank of England väntas i allmänhet höja styrräntan till 4 procent på torsdagen – den första höjningen av lånekostnaderna sedan augusti 2023. Handelsare på finansmarknaderna prissätter redan rörelsen från 3,75 procent, och ekonomer behandlar beslutet som avgjort innan penningpolitiska kommittén ens har samträtt.

De officiella siffrorna visar att konsumentprisindex inflationen låg på 3,5 procent i september, den högsta nivån på elva månader och klart över bankens tvåprocentsmål. Konflikten i Mellanöstern är motorn: en kraftig stegring av bensin- och dieselpriserna är den främsta drivkraften, och energiregulatorn Ofgems tak för elpriser höjdes med 3,6 procent för en genomsnittlig hushåll den 1 oktober, med ytterligare en stegring på 22 procent prognostiserad till januari. Alexander Harvey på Oxford Economics kallade en höjning i november för en sluten fråga och menade att två faktorer nu dominerar kommitténs överväganden – hur kraftigt och hur länge energichocken varar, och hur utbredda sekundära effekter blir när de förhöjda energikostnaderna slår igenom i butikspriserna. Ellie Henderson på Investec anförde att producenter kanske "inte är villiga eller kapabla att bära bördan av högre energipriser mycket längre", och beskrev själva räntehöjningen som riskhantering: ju längre priserna förblir förhöjda, desto större är risken att en tillfällig chock blir permanent.

Kommittén fattar inte beslut i ett vakuum. Den brittiska arbetsmarknaden har hållit sig till, med en arbetslöshet på 4,7 procent under de tre månaderna till augusti, produktionen växte oväntat med 0,1 procent i augusti, och marknaderna räknar med ytterligare höjningar ända in i 2027. Bostadslånetagarna får stå för notan.

Samtidigt höjde den amerikanska centralbanken Federal Reserve sina räntor förra månaden för första gången på tre år – i motsatt riktning mot vad marknaderna hade prissatt under största delen av året. Två centralbanker, ett inflationsmål, och ett krig i Persiska viken som avgör vilken av dem som får behålla det.