Joshua Wong döms till tio års fängelse för utländskt samröre i Hongkong

Joshua Wong, som som tonåring blev ansiktet utåt för Hongkongs demokratirörelse, dömdes på torsdagen till tio års fängelse efter att ha erkänt brottet att ha samarbetat med främmande makter. Det är hans andra fällande dom under den nationella säkerhetslag som Peking införde 2020, och han är därmed den ende aktivisten i staden som åtalats två gånger enligt lagen. High Court beslutade att det nya straffet ska avtjänas parallellt med det tidigare.

Åtalet byggde på Wongs samarbete med Nathan Law, en aktivist som numera lever i exil, för att uppmana främmande makter att införa sanktioner, blockader eller andra fientliga åtgärder mot Kina. Domaren William Tam beskrev handlingarna som allvarliga och noterade att Wong rest till USA för att söka utländsk inblandning redan innan lagen fanns, och därefter fortsatt dela Laws inlägg på sociala medier med uppmaningar om sanktioner. Tams beskrivning av brottens innehåll är värd att upprepa: Wong uppmanade utländska regeringar att agera mot Peking och återpublicerade en landsförvisad som uppmanade till detsamma. Ingen våldsam handling, ingen konspiration i traditionell mening – ett talande exempel på hur en stat utökar sitt straffansvar till att omfatta ord.

Wong har suttit häktad sedan 2020, sammanlagt nästan sex år. Han avtjänade redan ett straff på fyra år och åtta månader, utdömt i november 2024 för sammanslutning till uppvigling med anledning av hans roll i ett inofficiellt primärval, och la fram sin erkännandehandling i det nya målet i september.

Han gjordes känd under paraplyprotesterna 2014, som lamade Hongkongs finansdistrikt och placerade honom på omslaget av Time med rubriken "The Face of Protest". När demonstrationerna mot ett föreslaget utlämningsavtal bröt ut 2019 satt han redan i fängelse för sin roll i de tidigare protesterna; frigiven på demonstrationernas höjdpunkt gick han rakt ut på gatorna igen. Peking införde säkerhetslagen året därpå och motiverade det med behovet av att återställa stabiliteten i den forna brittiska kolonin. Kritiker menar att lagen sedan dess använts för att fängsla politisk opposition, upplösa medborgerliga organisationer och tysta oberoende medier.

Ur ett europeiskt perspektiv är utvecklingen värd att notera utan dubbla måttstockar. Vesterns reaktion har varit högljudd men tandlös – sanktioner och symboliska gestester som sällan kostar dem som utdelar dem något. Samtidigt påminner fallet om hur stater, oavsett system, tenderar att utvidga straffansvaret när de väl fått verktygen: det som börjar som säkerhetslagstiftning mot utrikes inflytande blir snart ett redskap mot varje opposition. Wong, nu 30 år, bar en mörkblå skjorta och tjockbågade glasögon i domstolen och nickade och bugade mot supportrar som vinkade. Han hade varit i frihet i januari 2027.