Nitton improviserade sprängladdningar på Shankill Road kopplas till högerextrem terrorism i Belfast
Polisen i Nordirland meddelar knappt något om motiv, största högerextrema vapenfyndet i regionen men staten har ännu ingen berättelse om vad sprängmedlen var till för
Bilder
The cache of weapons was found in the Shankill Road area of Belfast on 30 and 31 October. Photograph: Radharc Images/Alamy
theguardian.com
Polisen i Nordirland har knutit ett fynd av sjutton hemgjorda sprängladdningar i Belfast till högerextrem terrorism. Vapnen hittades vid houseundersökningar i området kring Shankill Road den 30 och 31 oktober, tillsammans med två tändhatten och fem chockpistoler. En man är åtalad.
Polisstyrkan i Nordirland bekräftade sambandet på onsdagen i ovanligt knappa ordalag: "Utredningen är kopplad till högerextrem terrorism. Det finns inget mer att säga för tillfället." Belfast Telegraph beskrev fyndet som det största vapenförråd med koppling till yttersta höger som någonsin beslagtagits i regionen.
Fyndet markerar ett skifte i en provins vars säkerhetsapparat byggts kring ett enda hotscenario. I decennier organiserades polisarbete, övervakning och beredskap i Nordirland kring republikanska och lojalistiska paramilitära grupper. Lagstiftningen, angivarregistren och rättsinfrastrukturen härstammar alla från den konflikten. Ett högerextremt vapenförråd av denna storlek tyder på att hotbilden förändrats snabbare än den byråkratiska maskin som byggts för att övervaka den. Det är ett klassiskt mönster: institutioner som formats av ett hot under ett halvt sekel har svårt att riktera om sig, inte minst för att budgetar, karriärer och personalstyrkor knutits till det gamla uppdraget.
Wesley Thomas Fletcher, 35 år, från Leopold Street, stod på måndagen inför domstolen i Belfast åtalad för två fall av innehav av sprängämnen under misstänkta omständigheter samt innehav av förbjudet vapen, en elchockpistol. På frågan om han förstod åtalet svarade han "ja''. Ingen ansökan om villkorlig frigivning gjordes och han häktades. Nästa förhandling äger rum den 30 november.
En ensam åtalad, en ensam domstolssal och en slutmunnad polisledning: staten har sprängladdningarna, men har hittills inte presenterat någon som helst teori för allmänheten om vad de var avsedda för. Den tystnaden är i sig information. Myndigheter som i årtionden levit på ett väldefinierat hot har skäl att både överdriva nya faror, som rättfärdigar ökade anslag, och dölja hur länge man misslyckats med att se dem komma. Sanningen ligger sannolikt någon däremellan, men allmänheten får som vanligt nöja sig med att betala notan utan att få veta vad den gäller.