Svenska Patriot-batterier skyddar Rzeszów mot ryska robotar
Uppdraget inleds vid månadsskiftet, Polish signalerar förhöjd beredskap för sabotage i gränsområdena, och samma vecka seglar rysk spionfärja vid Gotland vidare obestrafad i Östersjön
Bilder
Sveriges Natomission i östra Polen inleds vid månadsskiftet under ett hotbild som omfattar ryska robotar riktade mot basen som förbandet ska skydda, samt sabotage riktat mot styrkan själv. "Vi är väl medvetna om att det finns hot i form av subversion, spionage och även sabotage, så vi tränar på det, analyserar och vidtar åtgärder för att skydda oss mot det", säger kontingentschefen Michael Mattsson till SVT.
Cirka 100 soldater och officerare från luftvärnsregementet i Halmstad förfogar med Patriotsystemet för att skydda en logistikbas i Rzeszów – den knutpunkt genom vilken människor, utrustning, materiel och förnödenheter strömmar in och ut ur Ukraina. Soldaternas uppgift är att skydda basen mot ryska luftangrepp, och Nato utesluter inte att Ryssland slår till mot den med robotar. De skyddsåtgärder Mattsson beskriver omfattar teknisk bevakning, kontroll av personal och samverkan med de andra organisationerna på platsen.
Det är lätt att glömma, mitt i den enade retoriken, att denna mission är ett skattefinansierat åtagande där svenska soldater nu ska skydda en transitbas vars huvudsakliga funktion är att mata in materiel i ett krig. Riskerna bärs av de enskilda soldaterna; besluten om uppdraget fattas långt bort, i Bryssel och i regeringskansliet. Det är en klassisk asymmetri mellan beslut och ansvar som sällan ifrågasätts i den svenska debatten.
Polska myndigheter varnade i veckan för en ökad risk för ryska sabotageattacker i gränsområdena, och polska medier rapporterar att beredskapen höjts, med polis och militär skickade till riskområden. Mattsson ville inte säga vilka åtgärder den svenska styrkan vidtagit som svar, utan konstaterade endast att förbandet har god kontakt med värdlandet, att informationsflödet fungerar och att man anpassar sig genom dialog när de lokala organisationerna agerar. Polens åtgärder kan påverka den svenska missionen, sade han.
Missionen har beteckningen ANP 27. Samma vecka gick svensk polis ombord på ett lastfartyg utanför Gotland vars rederi pekats ut i flera europeiska länder för ryskt spionage och dronarverksamhet. Trots upprepade beslagtagningar i andra länder seglar fartyget fortfarande i Östersjön.
Det senare förtjänar en stund eftertanke. Ett fartyg som utpekats i flera länders underrättelsetjänster får fortsätta trafikera Östersjön, medan den svenska staten samtidigt skickar soldater till Polens östra gräns. Det säger något om var de verkliga maktgränserna går: det maritima hotet mot svensk infrastruktur – kablar, ledningar, hamnar – hanteras med halvhjärtade rutinbeslag, medan resurserna och uppmärksamheten riktas mot en frontlinje i utlandet. För svenska medborgare är det ett rimligt frågande vilken av dessa två uppgifter som egentligen skyddar deras intressen, och vem som bärs kostnaden när svaret blir det förra.