Riksdagen inskränker tryckfriheten med grundlag

Riksdagen färdigställde på onsdagen det andra av de två beslut som krävs för en grundlagsändring: i regeringsformen skrivs det nu in att hets mot folkgrubb ska räknas som brott mot tryckfrihet och yttrandefrihet när det innebär förnekande av ett folkmord eller brott mot mänskligheten som fastställts av svensk eller internationell domstol. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2027.

Förintelseförnekelse är redan i dag straffbart enligt brottsbalken när det utgör hets mot folkgrupp. Ändringens praktiska tyngd ligger enligt TT någon annanstans: i hatpropaganda på nätet, där publicering i vissa fall skyddats av tryckfrihetsförordningen och därmed legat utanför räckhåll för den ordinarie brottsbestämmelsen. Den grundlagstext som nu antas tar bort det skyddet — och stannar inte vid Förintelsen. Förnekande av vilket folkmord eller brott mot mänskligheten som helst, fastställt i svensk eller internationell domstol, omfattas av samma regel.

Samma riksmöte antog en andra grundlagsändring. Från den 1 april 2027 krävs att det andra beslutet om ändring av grundlag stöds av minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter. Båda onsdagens ändringar antogs alltså enligt den gamla, mildare ordningen: två beslut med ett val emellan och enkel majoritet vid varje tillfälle. Den första decisionsomgången i processtvisten kom i oktober 2025; de andra besluten togs av en nyröstad riksdag, tillsammans med bestämmelser som stärker domstolarnas oberoende.

Det finns ett mönster här som är värt att notera: de som sätter upp högre staket gör det först när de själva står på andra sidan. En riksdagsmajoritet som kan ändra grundlagen med enkel majoritet väljer att låsa dörren för sina efterträdare med krav den nuvarande majoriteten aldrig behövde uppfylla. Det är inte nödvändigt fel — kvalificerade majoriteter för grundlagsändringar är rimligt i sig — men tidpunkten och riktningen talar sitt tydliga språk om hur makthavare ser på sin egen makt.

Detsamma gäller innehållet. Att dra in tryckfrihetsförordningens skydd för publicering på nätet är ett steg som bör vägas noga, oavsett vad man tycker om dem som förnekar folkmord. Tryckfrihetsförordningen från 1766 är Folkhemmets äldsta och kanske viktigaste arv, och varje undantag från den sänker tröskeln för nästa. Först Förintelsen, sedan "brott mot mänskligheten fastställd i internationell domstol" — definitionen ligger redan i dag hos organ som svenska riksdagsmajoriteter inte kontrollerar.

En framtida riksdag som vill återuppta onsdagens arbete möter alltså en tröskel som onsdagens majoriteter slapp. Det nya brottet träder i kraft den 1 januari; tvåtredjedelsregeln den 1 april.