Afrika startar egen energibank i Abuja efter att västliga banker stängt dörren till olja och gas

Africa Energy Bank är nu formellt grundad. Vid ett invigningsmöte i Abuja den 31 oktober etablerade Afreximbank och African Petroleum Producers' Organization banken, efter över fyra års förberedelser som drog ut på tiden med omkring tjugo månader. Den nya institutionen har ett auktoriserat kapital på fem miljarder dollar, varav omkring en halv miljard hittills har samlats in — Afreximbank bidrog med 222 miljoner dollar och Nigeria med mellan 100 och 200 miljoner.

Banken finns av en enkel anledning: andra långivare ville inte ha affären. Västerländska utvecklingsinstitut har i flera år skärpt klimatkraven på finansiering av olja och gas, och de afrikanska producenternas svar blev att bygga en långivare helt utan sådana krav. Mandatet täcker hela energivärdekedjan — prospektering och produktion, transport, raffinering, gränsöverskridande rörledningar samt elproduktion och elnät. Målet är att mobilisera upp till tio miljarder dollar i en första fas, med finansiering av minst tre projekt från 2027, inledningsvis regionala raffinaderier och rörledningar.

Efterfrågan är betydande: omkring 600 miljoner afrikaner saknar el, och kontinenten behöver uppskattningsvis 200 miljarder dollar i energiinvesteringar. Enligt en rapport från Carnegie fick Afrika mellan 2012 och 2021 omkring 35 miljarder dollar per år i energifinansiering från G20-länder och multilaterala utvecklingsbanker. Pengar till förnybar energi rinner fortfarande in — Nigeria lanserade i september en fond på 300 miljoner dollar för solenergi i mindre elnät, och teknikföretag inom klimatområdet samlade in 1,2 miljarder dollar på kontinenten under 2025 — men över två tredjedelar av årets energifinansiering kom som lån från utvecklingsbanker och kommersiella banker.

Det tomrum som Västerlandet tillbakadragande lämnade har inte förblivit tomt. Kinas export-importbank och China Development Bank har lånat ut 182 miljarder dollar i Afrika sedan 2000, huvudsakligen till energi, ofta enligt den så kallade Angola-modellen — lån som betalas tillbaka i olja, koppar och kritiska mineral, där råvarorna säljs direkt till kinesiska köpare eller ställs som säkerhet. Kinesiska leverantörer lägger dessutom till leverantörskrediter försäkrade av Sinosure, vilket låter afrikanska regeringar köpa utrustning och betala över tid. Västerländsk tillbakagång från fossila lån betydde alltså inte att afrikansk olja förlorade finansiering — det betydde att villkoren bestämdes av någon annan.

Det är en läxa värd att notera även från europeiskt håll. När politiskt styrda institutioner vägrar finansiera en efterfrågad verksamhet tillhandahåller andra aktörer kapitalet — men på sina egna villkor. Bankens första ordförande är Helmy Ghazi, tidigare vice vd för HSBC Bank Egypt, och styrelsen är sammansatt av företrädare för offentlig sektor, privat sektor och policyinstitutioner. Grundarna lovar en "rättvis energiomställning" där afrikanska regeringar bestämmer takten; de tre första projekten, från 2027, är regionala raffinaderier och rörledningar.