Tjeckiska mediestoppar mot Babiš: tusentals demonstrerar

Tusentals tjeckiska mediearbetare lade ner jobbet på tisdagen, och demonstranter samlades över hela landet i protest mot regeringens plan att flytta offentliga medier från avgiftsfinansiering till statsbudgeten. Michal Kubal, nyhetschef på Tjeckiska televisionen, kallade strejken oöverträffad i landets public service-historia. Propositionen, som kommer från miljardären och statsministern Andrej Babiš regering, skulle ge mediebolagen omkring 15 procent mindre i pengar än de får idag.

Striden handlar om hur pengarna kommer fram. Avgifterna når mediebolagen utan att politiker behöver fatta något årligt beslut; anslag via statsbudgeten måste däremot passera ett parlament som röstar om allt annat — och det parlamentet domineras av Babiš trepartikoalition, som i förra månaden drev propositionen genom sitt första av tre behandlingstillfällen vid ett omdiskuterat nattligt sammanträde. Babiš hävdade på måndagen att "ingen vill kontrollera offentliga medier, än mindre nationalisera dem" och att "inget av det folk protesterar mot... är sant". Regeringen menar att mediebolagen måste spara och att planen varken berör redaktionell frihet eller innehåll.

Att skilja på vem som betalar och vem som bestämmer är givetvis mer än en teknisk detalj. När pengarna går via statsbudgeten hamnar makten i praktiken hos den som råder över budgeten — och i Tjeckien är det Babiš koalition. Det är ingen slump att journalister och medieorganisationer ser ett mönster: Européiska journalistfederationen och Reportrar utan gränser sade i ett gemensamt uttalande med andra pressorganisationer att finansieringsmodellen "öppnar dörren för politiskt tryck och hotar den redaktionella friheten". Förebilderna finns granne: Slovakien under statsminister Robert Fico, och Ungern innan Viktor Orbán förlorade makten i april.

Protesterna har redan spritt sig. I förra månaden demonstrerade folk på gatorna i Prag; på tisdagen anslöt mediebolagen själva. Strejken backas av fackföreningar, dekaner vid universiteten, kyrkor, konstnärer och idrottare, och tusentals anställda marscherade från mediebolagens huvudkontor till ett centralt torg i Prag, tillsammans med studenter — många med trekantiga pappershattar kopierade från en figur i Tjeckiska televisionens egen animerade serie.

Strejken är mediebolagens öppningsdrag, och den träffar först publiken. Under dagen fick avgiftsbetalarna — privatpersoner, hushåll och företag — nöja sig med arkiverade program och förkortade nyhetssändningar. Tjeckiska televisionen sände ett meddelande till tittarna om att man "gör allt vi kan" för att hålla verksamheten igång med full omfattning och kvalitet — ett budskap som på tisdagen avlöste repriserna i tablån.

Frågan är inte unik för Tjeckien. Även i Sverige debatteras periodvis hur public service ska finansieras och styras, och argumentet om "effektivisering" är ett beprövat verktyg för regeringar som vill få större inflytande över medier de inte kontrollerar. När en statsminister med egen mediebakgrund som Babiš samtidigt sänker budgeten och flyttar beslutsrätten närmare sig själv, är skepsisen från mediebolagen knappast obefogad — oavsett vad som sägs i offentliga förklaringar.