Amerikanska bensinpriser når rekord inför valet

Bensinpriserna i USA beräknas nå ett historiskt rekord den 2 november, dagen före mellanårsmötets val, och därmed överträffa det tidigare rekord som satts under Joe Biden. Genomsnittspriset för en gallon bensin ligger på 4,29 dollar, mot 2,98 dollar före kriget, enligt federala siffror som Financial Times analyserat.

Bränslekostnaderna har stigit kraftigt sedan februari, när Donald Trump anslöt sig till Israels angrepp på Iran. Iran svarade med att i praktiken stänga Hormuzsundet, genom vilket ungefär en femtedel av världens olja och gas passerade varje dag före konflikten, och sundet har i stort sett förblivit stängt under ett krig som nu fastnat i patställning. Förhandlingarna om genomfart är låsta. Prischocken vid pumpen har följts av en kollaps i Trumps opinionssiffror under veckorna före omröstningen.

Trump kampanjade på billigt bränsle och hävdade att priserna skulle falla till två dollar per gallon. Vid ett valmöte i Iowa på söndagen kallade han den höjda energikostnaden för 'ett litet pris att betala' för säkerheten i Mellanöstern. Dieseloljan passerade sex dollar per gallon i september, ett rekord, och ligger nu på genomsnittligt 6,35 dollar, mot 3,76 dollar i februari.

Bemänningsåtgärderna har kommit i flera former. Förra månaden meddelade Trump att sanktionerna mot Ryssland hävs, så att landet kan exportera dieselolja och öka det globala utbudet, och han försäkrar att priserna kommer att följa med: 'Mellan vår totala kontroll av Hormuzsundet och detta stora besked om rysk energi kommer dieselpriserna för amerikaner, ja för hela världen, att sjunka, i rekordtakt och snabbt.' Den 19 oktober tillkännagav han ett stödpaket för bränsle till skörden, som enligt honom skulle ge jordbrukarna åtta miljarder dollar. Vid ett möte på Salina Regional Airport i Kansas på söndagen lovade han mer — 'När republikanerna vinner kommer vi att anta ännu mer finansiering för våra jordbrukare' — och bad publiken att 'om möjligt låtsas som om jag står på valsedeln.'

Rekordet beräknas inträffa den 2 november. Valet äger rum dagen därpå.

Mönstret är välbekant och borde ge europeiska eftertänksamhet: krigsledning moteras med statliga givare och penningtryck till väljargrupper, medan de grundläggande kostnaderna för en egenmäktig utrikespolitik skjuts över på konsumenter och skattebetalare. Att löften om billig energi byts ut mot subsidier när faktiska priser stiger är ingen slump, utan en rationell reaktion på valincitament — men det löser ingenting.