Forsmark passerar 1000 terawattimmar el sedan 1980-talet, räcker till över sju års svensk elkonsumtion

Bilder

×

Kärnkraftverket Forsmark ravarumarknaden.se

Borrkärnor med koppar ravarumarknaden.se

ravarumarknaden.se

SEB - analysbrev på råvaror ravarumarknaden.se

‹ ›

Forsmarks kärnkraftverk passerade under allhelgonahelgen gränsen på 1 000 terawattimmar producerad el sedan starten. Med tre reaktorer på samma plats räcker det svaret till mer än sju år av Sveriges totala elförbrukning. "Forsmark är Sveriges största elproducent och ingår nu i en exklusiv grupp av kärnkraftverk i världen som nått den historiska milstolpen 1 000 TWh", säger verkets vd Jerry Westerstedt, som tillägger att han är stolt över att leda en organisation som levererar fossilfri el till Sverige dygnet runt, året om.

Den första reaktorn togs i kommersiell drift 1980, den andra 1981 och den tredje 1985. Tillgängligheten har sedan 1980-talet legat på i genomsnitt 87 procent – klart över de 75 procent som var planeringsförutsättningen när verket byggdes och en normal nivå i världen vid den tiden. Variationen mellan åren följer längden på de årliga underhållsstoppen, då bränslet också byts, samt verkets successiva moderniseringar.

Siffrorna är värda att stanna vid, inte minst med tanke på den politiska ram som kärnkraften i Sverige fått arbeta inom. Produktionen har växt i stället för att avvecklas, trots decennier av beskattning av effekteffekten – den särskilda effektskatt som infördes i syfte att konkurrera ut kärnkraften och som först avskaffades 2019. Forsmark 2 höjdes med 120 megawatt 2013 och Forsmark 1 med 100 megawatt under 2024–2025, där utbytta komponenter höjt verkningsgraden på vägen. Uppgraderingarna gjordes för att möta framtida elbehov. Enligt IAEA:s statistik är Forsmark det trettonde kärnkraftverket i världen som når 1 000 TWh, och många av verken före på listan driver fler reaktorer än Forsmarks tre.

Faktum är att svenska kärnkraftverk presterat bättre än det de byggdes för, medan politikerna i decennier agerat som om branschen var dömd att försvinna. Ringhals nådde samma milstolpe i mars 2025 – men med fyra reaktorer, varav två sedan tagits ur drift efter att socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och vänsterpartiet valt att avveckla kärnkraften. Sedan 2020 drivs Ringhals med det kvarvarande paret. Det är ingen teknisk nödvändighet, utan ett rent politiskt beslut med verklig kostnad: produktion som kunnat täcka svenskt elkbehov tas istället bort, i en tid när elektrifieringen ökar efterfrågan.

Mönstret är bekant. Privata och affärsdrivande verk som Forsmark bär sina egna kostnader och har därför skäl att hålla tillgängligheten hög och investera i livstidsförlängning. Politikerna däremot har haft incitament attsignalera dygd på kärnkraftens bekostnad, medan kostnaderna – dyrare el, sämre leveranssäkerhet – betalats av andra. Att Forsmark ändå levererat detta är ett prov på vad drift och ingenjörskonst åstadkommer när den får arbeta i fred. Frågan är vad landets elförsörjning hade sett ut idag om politiken inte under fyra decennier gjort allt för att bromsa samma verksamhet.