Storbritannia uppmanar hushållen att klara tre dagar på egen hand, nio liter vatten och tre dagars mat i kampanjen Be Ready, Sverige kräver redan en veckas beredskap i kris eller krig, stater som lovat skydd i generationer lämnar nu de första 72 timmarna tillbaka till köksbordet

Bilder

zerohedge.com

Storbritannien har lanserat kampanjen 'Be Ready', där varje hushåll uppmanas att lagra tre dagars mat och upp till nio liter flaskvatten. Kampanjen är den senaste i en våg av europeiska regeringar som säger åt medborgarna att klara sig själva i 72 timmar eller mer. Sverige går längre: landets beredskapsinformation uppmanar hushållen att klara sig på egen hand i minst en vecka 'vid kris eller krig'.

Tyskland, Irland, Nederländerna, Frankrike och Japan har gett liknande råd, och det svenska broschymaterialet drar sig inte för vassa formuleringar. 'Ett krig förs i vår närhet', heter det. 'Extremt väder blir allt vanligare. Terrorhot, cyberattacker och desinformationskampanjer används för att undergräva och påverka oss.' Britanniens säkerhetsminister Dan Jarvis kallade råden för 'enkla steg', medan försvarsministern Wes Streeting sa till BBC att 'det går inte att sockra över det faktum att vi lever i en farligare och mer orolig värld', och listade översvämningar, skogsbränder, terrorism, cyberattacker och till slut krig som de scenarier man har i åtanke.

Regeringar som i generationer lovat heltäckande skydd överlämnar nu formellt de första 72 timmarna av varje katastrof tillbaka till hushållsköket. De nordiska länderna är bäst rustade för vändningen eftersom de aldrig avskaffade det civila beredskapssystemet; Sveriges broschyr är en fortsättning på ett obrutet institutionellt mönster, inte ett nytt avstamp. Länder som däremot monterade ner sina kalla-krig-myndigheter måste nu bygga upp vanan igen med hjälp av informationsblad.

Vad kampanjerna noggrant undviker är aritmetiken. Ingen regering publicerar sannolikheten för de nödlägen den varnar för, eller vilken skillnad nio liter vatten per person faktiskt gör mot ett namngivet hot. Att namnge en fiende har ett diplomatiskt pris; en generisk varning om 'hot från fientliga stater' kostar ingenting. På sociala medier har vagheten gett sitt eget resultat: spekulationer om att europeiska regeringar förbereder sig för krig med Ryssland, vilket broschyrerna varken bekräftar eller förnekar.