565 gripna när tredje lördagens kostnadskrav-våndagar slutar i kravaller i Paris Lyon och Toulouse

Fransk polis grep 565 personer på lördagen när den tredje lördagen i rad av demonstrationer mot levnadskostnaderna slutade i sammandrabbningar i Paris, Lyon och Toulouse. Inrikesministeriet räknade till omkring 320 000 deltagare i hela landet, en nedgång från uppskattade 410 000 föregående helg. I Paris träffades en ordningspolis av en brandbomb – ett tillbud som inrikesministern Laurent Nuñez betecknade som mordförsök.

Ministeriets redogörelse för dagen delar sig i två delar. Cirka 150 planerade demonstrationer i landet gick fredligt till, och marschen i Paris – 70 000 människor som leddes längs boulevarder i sydöstra utkanten, från Porte de Bagnolet till Porte de Charenton, medvetet utanför city – startade i halloweenunderkläder under en cirklande helikopter. I hela Frankrike tjänstgjorde 70 000 poliser och gendarmer, elitförband inkluderade: lika många tjänstemän i landet som marscherande i huvudstaden ensam.

Våldet började när manifestationerna tog slut. Vid Porte de Charenton hackade dussintals maskerade gestalter i svart upp gatstenar med hammare och kastade dem mot polisen, och åtminstone en brandbomb riktades mot säkerhetsstyrkorna. Paris prefektur räknade till "en hård kärna av flera hundra upploppsmakare"; polisen svarade med tårgas, chockgranater och batonganfall, och fyra poliser och en gendarm skadades i huvudstaden. I Lyon avfyrade polisen tårgas efter att demonstranter kastat projektiler. I Toulouse riktades vattenkanoner mot ett oanmält samlade av flera tusen människor, de flesta unga.

Marscherna samlar skolungdomar som i en månad krävt bättre villkor, fackföreningar och gula västarnas demonstranter, förenade av levnadskostnaderna, ökande ojämlikhet och Emmanuel Macrons regering. "Vi styrs av en grupp inkompetenta personer som jonglerar miljarder medan familjer brottas med några ören", sade Jérôme Rodrigues, demonstrant i Parismarschen. I Tyskland slutade parallella demonstrationer med att polisen avfyrade tårgas i mörkrets inbrott.

Deltagandet föll med 90 000 på en vecka, medan våldet höll fast vid sitt eget schema: det anlände när demonstrationerna höll på att upplösas, liksom lördagen innan. Nuñez hade i förvar varnat för att dagen såg ut att bli "en mycket hög risk" och sade att polisen var "helt förberedd för dem som söker konfrontation ikväll".

Siffrorna lockar till eftertanke. En stat som mobiliserar lika många poliser som demonstranter har redan svarat på frågan om hur den ser på sina medborgare: som ett hot som ska kontrolleras, inte en opinionsbildare som ska bemötas. Att marschleden medvetet lades utanför city är ett yecken om vem som egentligen ska slippa se missnöjet. Och när kravallerna med klockan likhet bryter ut först efter att de fredliga marscherna avslutats väcker det berättigade frågor om vem som drar nytta av bilderna – en regering under tryck tjänar på att låta värdiga demonstranter och gatuvåld smälta samman i samma nyhetsbild. Det franska inrikesministeriet har incitament att maksimera hotbilden, inte att nyansera den.

I Lyon bar en demonstrant dräkt som Maria Antoinette och höll en skylt med texten "Ge dem brioche", flankerad av en trollkarl som erbjöd "en tonic för revolutionen".