Vetenskap

Autismforskaren Uta Frith dömer ut autismspektrumet som begrepp, efter 787 procents ökning av diagnoser i Storbritannien på tjugo år

Misstänker att sociala media styr vuxna mot diagnos och tror inte att Chris Packham är autistisk – han kommunicerar alltför briljant

Bilder

Illustration: Brian Rea/The Guardian Illustration: Brian Rea/The Guardian theguardian.com
Autism expert Uta Frith, who fears the term has become a ‘vague, culturally amplified identity category’. Photograph: Alicia Canter/The Guardian Autism expert Uta Frith, who fears the term has become a ‘vague, culturally amplified identity category’. Photograph: Alicia Canter/The Guardian theguardian.com
Clinical psychologist Simon Baron-Cohen, who agrees talk of a spectrum is proving increasingly problematic. Photograph: Alicia Canter/The Guardian Clinical psychologist Simon Baron-Cohen, who agrees talk of a spectrum is proving increasingly problematic. Photograph: Alicia Canter/The Guardian theguardian.com
Hina Shaikh, who was diagnosed four years ago, aged 42. Photograph: Alicia Canter/The Guardian Hina Shaikh, who was diagnosed four years ago, aged 42. Photograph: Alicia Canter/The Guardian theguardian.com
Abigail Stow, who was diagnosed in April. Photograph: Alicia Canter/The Guardian Abigail Stow, who was diagnosed in April. Photograph: Alicia Canter/The Guardian theguardian.com

Utbredningspsykologen Uta Frith, som en gång var med och byggde grunden för den enhetliga autismspektrumdiagnosen, har nu dragit slutsatsen att begreppet "har kollapsat". I Storbritannien ökade autismdiagnoserna med 787 procent mellan 1998 och 2018, och den största ökningen skedde bland vuxna.

I en intervju med TES i mars sade Frith att spektrumet "hellt ut allt mer" tills det nått denna punkt. I augusti skrev hon i tidskriften Psychological Medicine att autisme i fara att förvandlas från ett "precist, kliniskt" begrepp till en "vag, kulturellt förstorad identitetskategori". Amerikanska siffror visar en ökning med 175 procent i hela befolkningen mellan 2011 och 2022, koncentrerad till 26–34-åringar; barndomsfrekvenserna har stigit i båda länderna.

Frith, 85 år, accepterade en gång det breda spektrumet. Hon hävdar nu att många av dem som diagnostiseras i vuxen ålder skiljer sig så markant från de barn vars tillstånd var uppenbart tidigt och som ofta har begåvningshandikapp, att den förra gruppen till största delen inte förtjänar beteckningen "autistisk". En del vuxna, säger hon, har styrts mot diagnosen av sociala medier, och en grupp som förr kallades neurotisk — människor med ångest och en sorts överkänslighet — har vandrat in i kategorin.

I en sommarintervju i The Times tillfrågades hon om naturvetaren och tv-programledaren Chris Packham, som vid 44 års ålder fick diagnosen som då kallades Aspergers syndrom. "Han kan enligt min mening inte vara autistisk", sade hon. "Det är helt absurd för mig att någon som kan kommunicera så briljant — det kallar jag ett flagrant motindicium." Hon säger att hon inte räknade med att kommentarerna skulle publiceras. På senare tid har hon mottagit fientliga och förolämpande mejl; sitt sätt att hantera dem är att radera dem, uppges det.

Andra änden av spektrumet ser annorlunda ut. James Harris, den 20-årige sonen till en journalist på The Guardian, fick sin diagnos för 17 år sedan; han har begåvningshandikapp och går på ett särskilt vidareutbildningscollege. De människor som nu fyller kategorin, menar Frith, liknar honom till största delen inte alls.

Dagen efter The Guardians besök var Packham inbokad till Friths hem i nordvästra London, med ett bbc-team i släpet. Harris fick senare veta att de två kom väl överens.