Spaniens högsta domstol delger svensk kvinna 35 000 euro efter misslyckad vasectomy
Domstolen fann att brustet i patientens rätt till information skadade hela familjen, vilket kontrasterar mot det svenska systemet där skadestånd till ansvarig part är förbjudet
Bilder
Kvinna ersätts efter makens misslyckade vasektomi - Sydkusten.es
sydkusten.es
Spaniens högsta domstol har nyligen ställt upp ett prejudicerande fall gällande medicinsk felbehandling och ansvarsfrågor inom det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet. En svensk kvinna tilldelades 35 000 euro i skadestånd efter att hennes makes vasectomy misslyckats vid en offentlig klinik i Madrid. Både make och fru tilldelades samma summa.
Enligt rapporter från Sydkusten, med källhänvisning till elDiario.es, hade vasdeferenserna hos mannen spontant sammanfogats efter ingreppet. Detta ledde till en oplanerad graviditet för hans hustru. Initialt hade Madrid regionala sjukvårdsförvaltningen och hovrätten funnit att patienten inte tillräckligt informerats om riskerna och därmed beviljat honom ersättning för moralisk skada. Kvinnans krav avvisades dock först av överinstansen, som hävdade att hon saknade rättslig ställning att stämma.
I Högsta domstolen vändes detta beslut. Även om rätten till information och samtycke tillhör patienten ensam, konstaterade domstolen att konsekvenserna av ett brott mot den rätten kan få följder för andra. Bristen på information hade i detta fall berövat båda makarna möjligheten att fatta informerade beslut gällande familjeplanering och preventivmedel, vilket innebar att hustrun själv lidit skada. Detta beslut gäller inte bara i detta fall utan sträcker sig till partners i stabila relationer.
Det spanska fallet belyser dock inte bara en juridisk seger, utan framför allt de institutionella skillnaderna mellan det spanska och det svenska systemet. I Sverige är vårt skadeförsäkringssystem utformat för att vara skuldfritt; en statlig fond betalar ut ersättning oavsett vem som är skyldig, och ingen vårdgivare namnges på utbetalningen. I Spanien genererade kliniken ett direkt och utkrävsbart skuldansvar gentemot två specifika individer, kvantifierat av en domstol och betalt av den enhet som utfört felet.
Det svenska skattebetalar finansierar ett system där den ansvarige parten sällan känner smärtan av utbetalningen. Den regionala hälsoförvaltningen i Madrid, däremot, har nu ett direkt ekonomiskt ansvar för det medicinska misslyckandet. Detta är en viktig distinktion i frågan om vem som faktiskt bär kostnaden för institutionella misslyckanden.