Polens konstitutionella domstol står inför en djup kris

Den konstitutionella konflikten i Polen har nu blottat sig på gatorna utanför den konstitutionella domstolens huvudkontor, där rivaliserande fraktioner ställts emot varandra i ett maktspel kring domstolens legitimitet. President Karol Nawrocki har vägrat att svära ed för flera domare som valts av parlamentet – den skarpaste vändningen i en tvist som har pågått sedan fem domar tillsattes för mer än ett decennium sedan.

Sekvensen inleddes i juni 2015 när det utgående politiska blocket ändrade lagstiftningen så att parlamentet fick välja fem domare till den konstitutionella domstolen före det dåvarande valet. Riksdagen fyllde dessa platser den 8 oktober, men president Andrzej Duda vägrade acceptera deras ed. Efter att PiS-partiet (Lag och rättvisa) vann valet, förklarade den nya riksdagen utnämningarna ogiltiga och valde fem alternativa kandidater den 2 december, vars ed Duda accepterade. Endast en dag senare fällde domstolen ett beslut som konstaterade att tre av de ursprungliga utnämningarna var konstitutionellt giltiga och två inte – ett avgörande om vilka domare lagligen har sitt uppdrag. Tre av de bestridda utnämningarna, Mariusz Muszyński, Henryk Cioch och Lech Morawski, blev därmed kända som domstolens ersättningsdomare.

PiS-regeringen tog sedan upp en aggressiv linje genom att förändra de regler som styr institutionen: hur fall prövas, hur många domare som krävs och vilka röströsklar som gäller. I mars 2016 fällde domstolen det första skedet av dessa ändringar ogiltiga. Premiärminister Beata Szydłos regering vägrade publicera beslutet, med argumentet att det hade fattats med felaktig förfaringsprocess. Julia Przyłębska blev domstolsordförande i december 2016, och ersättningsdomarna fick delta i arbetet. Redan år 2022 ifrågasatte flera domare om hennes sexåriga mandat som ordförande hade löpt ut; Przyłębska hävdade att hon kunde stanna fram till slutet av sin nioåriga domartjänst.

År 2021 fann Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter att domstolens sammansättning, inklusive Mariusz Muszyński, inte uppfyllde kravet på att vara en 'domstol inrättad genom lag'. Samma år fällde den konstitutionella domstolen beslut som utmanade överhögheten hos vissa EU-lagstiftning bestämmelser gällande rättsväsendet.

Efter valet i oktober 2023 satte Donald Tusk och hans koalition återställandet av rättssäkerheten som en central prioritet. I mars 2024 antog riksdagen ett resolution som ifrågasatte status för de tre ersättningsdomarna och Przyłębskas auktoritet att leda institutionen. Två reformer följde i september 2024, som föreslog ändringar i hur domare utses och hur domstolen fungerar. President Duda hänvisade dock båda lagförslagen till den konstitutionella domstolen för prövning, vilket stoppade deras framfart.

Lagförslagen hänvisades alltså till den kropp de var avsedda att förändra, och kom ingen längre. Konflikten utanför huvudkontoret handlar i grunden om vilken samling domare – den som det sittande parlamentet har valt, eller den som redan sitter – som utgör den lagliga konstitutionella domstolen.