Afrika

Illegala guldgrävare tömmer djurhemmens vattenbehållare i Johannesburg

Polisen säger att gruvandet är för stort för att ingripa, myndigheterna har 6 100 övergivna gruvor att stänga

Bilder

Cora Bailey, who founded the charity Claw, has encountered illegal miners since 1991. Photograph: James Oatway/The Guardian Cora Bailey, who founded the charity Claw, has encountered illegal miners since 1991. Photograph: James Oatway/The Guardian theguardian.com
Miners working illegally near the defunct Durban Deep goldmine. Photograph: James Oatway/The Guardian Miners working illegally near the defunct Durban Deep goldmine. Photograph: James Oatway/The Guardian theguardian.com
The remains of the Durban Deep goldmine, which is now an illegal mining flashpoint. Photograph: James Oatway/The Guardian The remains of the Durban Deep goldmine, which is now an illegal mining flashpoint. Photograph: James Oatway/The Guardian theguardian.com
A drone view of a section of Wemmer Pan Road, which was once the main artery linking the city’s central business district to the south-eastern suburbs. Photograph: James Oatway/The Guardian A drone view of a section of Wemmer Pan Road, which was once the main artery linking the city’s central business district to the south-eastern suburbs. Photograph: James Oatway/The Guardian theguardian.com
A drone view of a collapsed section of Wemmer Pan Road near Rosettenville in Johannesburg. Rosalind Morris, an anthropology professor at Columbia University, says the biggest culprit of sinkholes in South Africa is formal industrial mining. Photograph: James Oatway/The Guardian A drone view of a collapsed section of Wemmer Pan Road near Rosettenville in Johannesburg. Rosalind Morris, an anthropology professor at Columbia University, says the biggest culprit of sinkholes in South Africa is formal industrial mining. Photograph: James Oatway/The Guardian theguardian.com

I mitten av oktober stängde en djurskyddsorganisation på området där den gamla guldgruvan Durban Deep ligger, väster om Johannesburg, för första gången någonsin sin grind vid middagstid. Illegala gruvarbetare, som slagit läger på andra sidan grusvägen, hade tömt de två tankarna på 25 000 liter vardera som försörjer organisationens drygt hundra räddade djur. Kvar fanns ungefär två hinkar.

Gruvarbetarna kallas zama zamas — zulu för ungefär 'ta en chans' — och forskare uppskattar att de är tiotusentals i Sydafrika. Cora Bailey, som grundade organisationen Claw i förstäderna runt Roodepoort 1991, säger att hon aldrig nekat någon vatten. När hon anmälde lägret svarade polisen att gruvdriften var för omfattande för att de skulle kunna göra något åt den. Under veckan fram till den 19 oktober greps 71 misstänkta zama zamas i hela landet.

Johannesburg existerar för att guld hittades på en gård 1884. Sydafrika var världens största gulduproducent i över hundra år, fram till 2007, och en geologiprofessor vid Witwatersranduniversitetet uppskattade 2009 att guldfyndigheten under universitetet stått för mer än en tredjedel av allt guld som någonsin brutits. Staden upger att omkring 40 000 ton fortfarande finns under jord — allt djupare och allt dyrare att ta fram. Enligt lag måste gruvbolagen försluta sina schakt och återställa marken när de lägger ner. När gruvministern Gwede Mantashe tillfrågades i parlamentet 2025 redovisade han 6 100 övergivna och ägarelösa gruvor samt 1 170 farliga gruvöppningar.

Det är här incitamenten blir tydliga. Bolagen har en lagstadgad skyldighet att stänga sina gruvor ordentligt — men när staten inte driver tillsynen är det billigare att lämna schakten öppna och låta kostnaden hamna hos allmänheten. Resultatet är 6 100 hemsökta gruvor och en hel industri av illegala gruvdrift som staten sedan förklarar sig oförmögen att bekämpa. Polisen som varken kan hindra lägren eller skydda dem som betalar skatt är inget undantag utan systemet i miniatyr.

Guldet lämnar landet längre upp i kedjan, långt bortom de 71 gripandena. Marcena Hunter, forskare vid Global Initiative against Transnational Organised Crime, uppskattade 2019 att en tiondel av Sydafrikas produktion, till ett värde av omkring en miljard dollar, exporterades illegalt. 2025 bärgades 93 lik ur ett schakt i Stilfontein, efter att polisen blockerat leveranser av mat och vatten till männen under jord. Forskarna pekar på drivkrafterna: rekordhögt guldpris, fattigdom, arbetslöshet, korrupta politiker och poliser som tar sig en andel — samt gruvbolag som underlåter att försluta de schakt de är skyldiga att stänga.

Det är inget mysterium varför zama zamas finns. En stat som under ett sekel byggt världens mest lönsamma guldindustri har lämnat kvar tiotusentals män utan arbete, tusentals öppna schakt utan tillsyn och en poliskår där delar av lönen betalas i tystnad. När gruvbolagen slinker ifrån sitt återställandeansvar och ministraren konstaterar siffrorna utan att följderna blir konsekvenser, är det inte överraskande att marknaden fyller tomrummet — med guld, våld och döda i schakten.

En vecka efter att Claw anmält lägret framför grinden kom polisens svar: man klippte bort gräset som delvis dolt gruvarbetarna. Inom några dagar var en mindre grupp tillbaka vid tunnelerna och hämtade nu vatten enbart för att dricka.