Uppsalaforskare vet vilka friskolor som blåser upp betyg

En forskare vid Uppsala universitet har kartlagt hur vissa skolor i Sverige systematiskt blåser upp betygssystemet, men hon får inte uttala detta offentligt. Enligt en debattartikel i DN:s Debatt har hon genom sin avhandling om ”Betyg på skolmarknaden” upptäckt att statistiska sekretessregler hindrar henne från att namnge de skolgrupper som visar de största avvikelserna i betygen, även om mönstret är tillräckligt tydligt för att kvantifieras.

Mönstret är tydligt: Elever på vinstdrivande privata skolor får högre betyg än vad deras bakgrund statistiskt skulle motivera. Detta följs av elever på icke-vinstdrivande fristående skolor, medan elever på kommunala skolor ligger nära de förväntade nivåerna. När man jämför privata och kommunala elever inom samma kommun är avvikelserna från förväntningarna högre för de privata. I Eskilstuna, till exempel, där nästan en tredjedel av de avslutande eleverna gick på en vinstdrivande skola under studietiden, fick dessa elever en genomsnittlig betygsskillnad på cirka 25 poäng i förhållande till deras bakgrund – vilket motsvarar ett steg från ett betyg på C till A i fem olika ämnen.

Konsekvenserna av dessa betygsskillnader följer eleverna genom hela utbildningssystemet. I ett samarbete har forskaren följt eleverna genom utbildningsvägen: de som får högre betyg på gymnasienivå presterar sämre i högre skola, och de som får högre betyg på gymnasienivå har en lägre chans att komma vidare till högre utbildning. Tidigare forskare har också identifierat samma mönster. Man har sett att privata skolor ger mer generösa gymnasiebetyg i förhållande till nationella prov, och liknande mönster har hittats i grundskolan.

Detta är definitionen av betygsinflation: betygen stiger i takt med att kunskapsnivån inte motsvarar. Vad denna undersökning dokumenterar är en marknad där måttet på kvalitet har blivit själva produktens försäljningsargument. När en skolas betygssnitt avgör för föräldrarnas val och framtid, är det inte bedrägeri att ge generösa betyg – det är marknadens logik. Kommunala skolor, som konkurrerar om samma föräldrar utan samma frihet att blåsa upp resultaten, straffas dubbelt: en gång i skolledartabellerna och en gång i statistiken de inte kan bestrida.

Inspektionen, som skulle kunna verifierat betygen mot nationella provresultat, väljer istället sekretess. Detta lämnar den enda personen som innehar bevis på kommunal nivå i ett juridiskt läge oförmögen att peka på de systematiska avvikelserna. Skolorna som bedömer är ärliga dyker upp i datan som underpresterande. De som blåser upp betygen dyker upp som det attraktiva valet.