Politik

Burnham erbjuder formell ursäkt för slavhandeln men avvisar skadestånd

Karibiens stater kräver både och inför toppmötet, erbjudandet till länder som lägger mer på räntor än sjukvård är bättre betalningsvillkor på samma skulder

Bilder

Andy Burnham said he wanted to share his ‘sorrow and regret’ for the pain and suffering of millions of people due to slave trade. Photograph: Russell Cheyne/AFP/Getty Images Andy Burnham said he wanted to share his ‘sorrow and regret’ for the pain and suffering of millions of people due to slave trade. Photograph: Russell Cheyne/AFP/Getty Images theguardian.com
A protester from the Guyana reparations committee holds a placard as people demonstrate on the day King Charles visited Georgetown, during a tour of Caribbean nations that will also take him to Antigua and Barbuda for the Commonwealth Heads of Government Meeting. Photograph: Isabel Infantes/Reuters A protester from the Guyana reparations committee holds a placard as people demonstrate on the day King Charles visited Georgetown, during a tour of Caribbean nations that will also take him to Antigua and Barbuda for the Commonwealth Heads of Government Meeting. Photograph: Isabel Infantes/Reuters theguardian.com
standard.co.uk
standard.co.uk

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham har gått längre än någon tidigare brittisk ledare mot ett formellt statsligt ursäktande för den transatlantiska slavhandeln. Det skriver han i Guardian inför nästa veckas samväldestopp i Antigua. Samma artikel innehåller dock en tydlig avgränsning: inga ekonomiska skadestånd. "Jag anser inte att britter i dag kan hållas ansvariga för historiska orättvisor, hur avskyvärda de än var, som skedde i en annan tid under andra lagar och där de inte spelade någon personlig roll", skriver Burnham.

Kraven kommer som ett paket. Karibiska stater, med stöd från flera afrikanska länder, har i åratal pressat europeiska nationer som Storbritannien, Frankrike och Spanien om penningersättning, en fullständig formell ursäkt, stöd till hälso- och utbildningsväsende samt skulderlättning. Den formella ursäkten är nyckeln: den är erkännandet av statligt ansvar som de ekonomiska kraven vilar på. Burnham har öppnat en dörr och stängt den andra. I stället erbjuder han en "strukturerad dialog" med de berörda, sin personliga "sorg och ånger" för miljonernas lidande, och påminnelsen om att "vi ledde världen i avskaffandet av slaveriet – och vi kan visa ledarskap igen i dag".

Samväldets generalsekreterare Shirley Ayorkor Botchwey sade förra veckan att en formell ursäkt från kung Charles "inte skulle skada", och tillade att tiden var mogen för ett allvarligt samtal om skadestånd. Kungen närvarar vid toppmötet. Burnhams konkreta erbjudande är en skuldomstrukturering ledd av före detta premiärministern Gordon Brown, som på sikt förväntas omfatta Internationella valutafonden. Den skulle låta de fattigaste samväljesländerna betala av över längre tid till bättre räntor. Räntekostnaderna för dessa länder är de högsta på över 25 år, och över 40 procent av de fattigaste och mest sårbara lägger mer på räntebetalningar än på sjukvård.

Det är värt att notera var gränsen dras. En ursäkt kostar inget annat än ansiktsprestige; skadestånd kostar skattebetalarens pengar. Ur ett intresseperspektiv är Burnhams position inte svårförstådd: han köper det diplomatiska erkännandet till lägsta möjliga pris och skyddar brittiska hushåll från räkningen. Criticsen, som Denis O'Brien, grundare av The Repair Campaign, kallar uttalandet besvikelse och menar att det inte kommer att stilla kraven från de 15 Karicom-länderna inför toppmötet i Antigua. Erbjudandet till länder som spenderar mer på ränta än på sjukvård är alltså hjälp att betala skulderna över längre tid, till bättre villkor. Det är en lättnad, men ingen ersättning – och strukturen i förhandlingarna antyder att alla parter vet precis vad skillnaden är värd.