US prepares to deport Afghan asylum seekers to Pakistan
Unannounced charter flight could leave Monday carrying relatives of Afghans who worked with US military, Supreme Court to weigh third-country removals in December
Bilder
ICE Detention Center Louisiana
nbcnews.com
Trump-administrationen förbereder sig för att med ett oannonserat charterflyg deportationera dussintals afghanska migranter och asylsökande till Pakistan. Det uppgav en senior tjänsteman inom administrationen till NBC News. Flyget kan avgå redan på måndagen, enligt rättighetsorganisationer och anhöriga till de gripna. Bland dem som hotas av utvisning finns släktingar till afghaner som arbetade med den amerikanska militären under tjugoåriga kriget mot talibanerna – samma talibaner som nu åter sitter vid makten i Afghanistan.
Flyget är en förlängning av en metod som administrationen redan tillämpat på tusentals människor som skickats till länder som inte är deras egna, däribland flera i Afrika. Migrationsjurister beskriver tredjelandsavtalen som ett sätt att kringgå folkrätten, som förbjuder att asylsökande skickas tillbaka till länder de flytt ifrån. Högsta domstolen ska pröva avtalens laglighet i december. Charterflyget kräver dessutom pakistanska myndigheters kännedom och godkännande för att få landa. Pakistans tillslag mot afghanska migranter 2023 tvingade hundratusentals att lämna landet och deportationerade andra med våld. De som nu skickas till Pakistan riskerar att ytterligare pressas vidare till talibankontrollerat Afghanistan, där de kan möta allvarliga repressalier.
Maskineriet inom USA är redan i gång. Shawn VanDiver, ordförande för San Diegobaserade AfghanEvac, uppger att minst 80 afghaner på senaste dagarna förts till förvarsanläggningen Central Louisiana ICE Processing Center från 34 andra anstalter. Nitton av dem saknar juridiskt ombud. Enligt VanDiver kan det röra sig om hundratals fler på anstalten, som länge fungerat som ett nav för gripna som väntar på deportation ur landet.
Bakgrunden är administrationens egen politik. Trump stoppade mottagandet av afghanska flyktingar och andra flyktingar när han åter tillträdde förra året. Tiotusentals människor som flydde efter den kaotiska NATO-utdragen 2021 lever fortfarande i ett rättsligt vakuum. Samtidigt plågas Afghanistan av utbredd undernäring, ett pågående väpnat conflict med Pakistan och en dramatisk tillbakarullning av kvinnors rättigheter under talibanstyret.
Planen först rapporterades av Bloomberg och New York Times. Administrationens ståndpunkt, enligt den seniora tjänstemannen, är att personerna inte har någon legal status i USA – och att administrationen inte bryr sig om vad som händer dem.
Det är värt att stanna vid den sista meningen. Människor som satte sina liv på spel för den amerikanska militären lämnas nu åt ödet, för att Washington räknat ut att deras existens inte längre tjänar något syfte. Det är samma kalkyl som länge styrt amerikansk utrikespolitik: allianser är transaktioner, och när kostnaden överstiger nyttan stängs dörren – oavsett vad löften om att vara "särskild invandringsvisum" en gång innehöll. Europeiska länder som låter sig dras in i amerikanska åtaganden gör klokt i att notera hur löptaget ser ut när produkten inte längre behövs. Sedan 2021 har de svenska och europeiska myndigheterna själva hanterat efterdyningarna av utdragen, medan de som ställde sina löften om skydd till förfogande nu överlåts åt tredjeländer utan rättslig prövning. Det handlar inte om Migration Theory eller internationell solidaritet, utan om ett maktskal som kastas av så snart det inte längre behövs.
Fakta i fallet är klarlagda: ett hemligt charterflyg, avtal som kringgår flyktingkonventionens kärna, en domstolsprövning som väntar och tusentals människor utan status. Frågan är inte om administrationen bryter mot löften – den gör uttryckligen det, och medvetet. Frågan är vilka i Europa som fortfarande låtsas att det amerikanska ordet är något värt att bygga på.