FN-rapportör: Burmas junta terroriserar civila medvetet

Den militära regimen i Myanmar är enligt internationella rapporter inte bara i konflikt med det civila motståndet, utan bedriver en medveten terroriseringsstrategier mot civilbefolkningen. Denna eskalering drivits i hög grad av militärens växande vapentillförsel från Kina, Ryssland och andra länder, vilket har fördjupat krigsberedskaperna. En särskild rapportör för mänskliga rättigheter har uttryckt oro över att internationella aktörer engagerar sig med militärjuntan utan att ställa krav på minskat våld, frihet för politiska fångar eller en genuin dialog om fred.

Trots dessa varningar har det internationella engagemanget redan inletts. Medlemsstaterna i ASEAN, som tidigare kritiserade generalerna för makttillträdandet 2021, har nyligen visat sig mer mottagliga för varmare relationer. USA har i detta sammanhang skickat diplomater till Naypyidaw för direkta förhandlingar, officiellt med målet att befria en amerikansk medborgare, men med sällsynta jordartsmetaller och lättnader i sanktionerna som underliggande förhandlingsfrågor.

Analysen av hur kriget finansieras visar en djupgående korruption inom militärledningen. Finansieringen sträcker sig från valutahandel och utpressande av andelar i företag, till mutor från bönder och kontroll över livsviktiga livsmedelsförsörjningskedjor. Militärledningen verkar operera över juridiska, gråzoner och kriminella marknader. Följaktligen har den lagliga ekonomin krymt sedan makttillträdandet 2021, medan den kriminella ekonomin har expanderat. Militärjuntan besitter en överväldigande militär fördel i termer av vapen och personal, förstärkt av luftstyrkor som inkluderar flygplan från Kina och Ryssland.

Den internationella granskningen fortsätter. Nick Koumjian, som leder FN:s oberoende undersökningsorgan i Myanmar, förväntar sig att Internationella domstolen snart ska fatta beslut i frågan om militären begick folkemord mot rohingy-minoriteten 2017. Särskilda rapportörer varnar dock för att ett sådant domslut kan leda till ytterligare våld, då grupper som aktivt sprider hatretorik och våld mot icke-buddhistiska och icke-bamar-minoritet har blivit mer framträdande online och inom de politiska sfärer som regimen kontrollerar.

De institutionella dynamikerna visar en mörk bild. Enligt organisationer som övervakar politiska fångar har mer än 32 000 människor gripits sedan makttillträdandet, varav minst 15 000 fortfarande sitter i fängelse.