Kreatin visar svag effekt mot depression i fem kliniska prövningar

En systematisk granskning av kliniska prövningar rörandet mental hälsa visar att bevisläget för kreatin är splittrat. Av fem studier som undersökt substansen i relation till psykisk hälsa rapporterade endast två positiva resultat, medan de återstående tre inte visade någon effekt. Granskningen sammanställde data från 238 patienter, men det framgår att varje enskild prövning var liten och att metodiken varierade kraftigt – vissa testade kreatin isolerat, andra kombinerade det med antidepressiva mediciner eller psykoterapi, allt vid olika doser och behandlingstider.

Zudin Puthucheary, professor inom intensivvård vid Queen Mary University of London, sammanfattar läget för forskningen i sin analys. Kreatin är en naturlig förening som kroppen själv producerar. Det finns i kött och fisk, exempelvis lax, tonfisk och sill. Den mesta av substansen lagras i musklerna, där den tillhandahåller energi under fysisk aktivitet – en egenskap som gjort den till ett populärt kosttillskott för att förbättra styrka och atletisk prestation. Den har därmed blivit ett av världens mest använda kosttillskott.

Hjärnan, däremot, har ett extremt högt energibehov. Den utgör bara två procent av kroppsvikten men förbrukar cirka tjugotalet procent av kroppens energi, ett behov som ökar vid komplexa uppgifter. Även här lagras små mängder kreatin. Forskare har identifierat låga nivåer av denna förening i frontalregionen hos patienter med depression – det område som är starkast kopplat till humöret. För fyrttio år sedan observerades ett samband mellan självmordstankar och låga kreatinnivåer. Idag anses låg hjäreenergi bidra till depression, bipolär sjukdom och schizofreni.

Stora studier har visat att individer som intar mer kreatin rapporterar lägre frekvens av depression. Dessutom visade små prövningar på tonåringar med behandlingsresistent depression och på personer med bipolär sjukdom att symtomen förbättrades när kreatin lades till den vanliga medicinska behandlingen. Men interventionens historik har inte hunnit ikapp den växande mängden hypoteser. De två positiva resultaten står i kontrast till de tre icke-signifikanta studierna, vilket gör att den övergripande frågan förblir obesvarad på grund av studiets brist på skala och metodologisk likhet.

Det är den samma energilogi som används för att förklara varför sömnbrist försämrar uppmärksamheten och minnesbearbetningen. Efter fyrtio år sedan den första observationen som kopplade lågt kreatin till självmordstankar, står den kliniska behandlingsbevisningen på endast två positiva prövningar och en begränsad patientgrupp. Resultaten indikerar att forskningsfältet kring kreatins inverkan på mental hälsa ännu inte har uppnått den nödvändiga vetenskapliga konsensus som krävs för att fastställa en definitiv roll för substansen.