Leo XIV blir förste påven någonsin att rösta i amerikanskt mellanval, brevröstade i Chicago tio dagar före sin lungoperation, röstade demokratiskt i primärval 2008 och 2010 men republikanskt 2012–2016 efter flytt till konservativt förortslän – samtidigt varnar utrikesdepartementet att medborgarskapet kan prövas för amerikaner som blir utländsk statschef, och Heliga stolen är enväldig monarki utan egna val

Bilder

Leo XIV has become the first pope in history to vote in a US general election – WTOP News wtop.com

Vatikanen bekräftade på fredagen att Leo XIV blivit den förste påven i historien som röstat i ett amerikanskt allmänt val. Paven, född i Chicago och med både amerikanskt och peruanskt medborgarskap, lämnade en brevröst i Chicago inför mellanvalet den 3 november — en rätt han använt vid vare sig tillfälle, inklusive två decenniers val under åren som missionärspräst och biskop i Peru.

Röstsedelbeställningen gjordes den 3 oktober genom valkansliet i Will County, med en adress i New Lenox. Tio dagar senare genomgick Leo en operation för att avlägsna en cancerutvelad tumör i högra lungan. Han skrevs ut från sjukhuset den 17 oktober.

Registreringar hos delstatens valnämnd i Illinois visar att Robert Prevost, som han då hette, röstade i fem primärval sedan år 2000. Han beställde demokratisk sedel två gånger, 2008 och 2010, och republikansk tre gånger efter flytten till det konservativa förortsområdet i Will County: 2012, 2014 och 2016. Illinois kräver en partideklaration vid primärval, men inte vid allmänna val.

Pavens amerikanska medborgarvanor har redan skapat friktion. Leo har upprepade gånger fördömt USA:s och Israels krig mot Iran och krävt värdig behandling av invandrare, vilket väckt president Donald Trumps vrede. I ett offentligt gräl i april kallade Trump honom "svag" och fången hos den "radikala vänstern". Leo sade till reportrar på väg till Algeriet att han inte är rädd för Trumps administration.

En olösd fråga återstår. utrikesdepartementet har angett att det kan "aktivt granska" medborgarskapet hos amerikaner som tjänstgör som utländsk statschef — och Heliga stolen är en absolut monarki utan egna politiska val. Pavens röst i Chicago kan alltså bli hans sista som amerikansk medborgare.

Det hela är värft en anmärkning: här visas hur ett lands medborgarskap aldrig är en ovillkorlig tillhörighet utan en behållig för staten att hantera. En medborgare som stiger upp till en position utanför Washingtons kontroll — som andlig ledare för en miljard katoliker, med egna åsikter om amerikanska krig och amerikansk invandrarpolitik — kan plötsligt få sitt medborgarskap ifrågasatt. Att man överväger att "granska" ett medborgarskap för att personen i fråga kritiserar regeringens politik säger något om hur USA hanterar lojalitet: den ska vara envägs. Amerikaner utomlands får förväntas följa med militärens och kapitalets linje, inte tvärtom.

Ur europeiskt perspektiv är det ingen överraskning. USA har länge krävt skatt av sina medborgare var de än bor — den enda större stat som gör så — och behandlar passet som en klubb man kan bli av med. Att samma logik nu extends till en påve som vågar ha en egen hållning i Mellanöstern-frågan är bara samma princip, tillämpad högre upp i hierarkin.

Samtidigt är det värt att notera vad Leo faktiskt gjort: röstat i båda partiers primärval, utnyttjat sina rättigheter fullt ut, och sagt ifrån till en president utan att blunda. Det är mer mod än de flesta europeiska statschefer visat gentemot Vita huset på senare år.