Eurozonens ekonomi växte bättre än väntat under tredje kvartalet, tillväxten drivits av Irländska multinationella företag, utan dem landade tillväxten på endast 0,2 procent

Valutablocket med 21 länder växte med 0,4 procent under tredje kvartalet, det vill säga dubbelt så mycket som analytikerna räknat med. Men glansen är en blåsning. Hela överskottet kommer från Irland, vars ekonomi svällde med 5,5 procent på en enda kvart — en siffra som drivs av de multinationella teknik- och läkemedelsföretag som bokför sina globala intäkter där av skatteskäl. Uträknat ur de irländska talen växte valutablocket med 0,2 procent, exakt vad prognosmakarna räknat med. Jämfört med samma kvartal förra året var produktionen 1,3 procent högre.

Det är värt att stanna vid vad de irländska siffrorna egentligen speglar: inte ekonomisk aktivitet utan bokföringsval. När globala koncerner placerar sina vinster där skattesatsen är lägst blir landets bruttonationalprodukt en statistisk fiktion som uppblåser hela eurozonens tillväxttal. Europeiska statistikmyndigheten presenterar siffran utan förbehåll, och marknaden reagerar — institutionernas incitament är att visa upp fina tal, inte sanna.

Siffrorna kommer dessutom i ett läge där oljepriset drivits upp av kriget mellan USA och Iran och där inflationen i eurozonen ligger på 3,8 procent, nästan det dubbla mot Europeiska centralbankens tvåprocentsmål. Centralbanken lät räntan vara oförändrad vid torsdagens möte, men en höjning i december står fortfarande på bordet.

Hittills syns få tecken på att hushåll och företag dragit ner på konsumtionen på grund av kriget. Jack Allen-Reynolds, biträdande chefsekonom för eurozonen vid Capital Economics, konstaterade detta, och Paolo Grignani vid Oxford Economics skrev att blocket "förblir motståndskraftigt mitt i geopolitisk oro och en försämrad inflationsmiljö" — men varnade samtidigt för "oroande tecken" på att högre oljepriser sprider sig till andra sektorer. När sådana andrarunde-effekter når löner och priser i hela ekonomin ger det centralbanken skäl att höja räntan, vilket i sin tur betyder högre lånekostnader för företag och hushåll som redan betalar energipåslag.

Tillväxten är ojämnt fördelad. Tyskland växte 0,2 procent, Frankrike krympte med 0,1 procent mitt i ett politiskt blockeringstillstånd kring ett överdrivet budgetunderskott som fortsätter tynga företagens förtroende, medan Spanien, Nederländerna och Estland växte 0,6 procent var.

I Tyskland var vattendjupet i floderna för lågt för normal sjöfart och energipriserna förblev höga. Europas största ekonomi växte ändå 0,2 procent.

Räntehållningen skedde samma vecka som centralbankschefen Christine Lagarde bekräftade att hon avgår i februari, åtta månader före mandatperiodens slut och utan offentlig förklaring. Europeiska rådet tar upp efterträdarfrågan i november. Den som tar över ärver decembermötet — och en inflation på 3,8 procent. Att centralbankens högsta chef lämnar posten mitt i en inflationskris, utan motivering, säger en del om ansvarigheten i europeiska institutioner. Medlemsstaterna betalar notan för både kriget, energipriserna och den penningpolitik som skapats utan deras medverkan.