Bukele lovar Haiti 2 000 extra soldater efter attacker mot salvadoranska tekniker,数百 soldater skickas på räddningsinsats medan brända kroppar hittats men inte kunnat identifieras

El Salvadoras president Nayib Bukele har lovat skicka över 2 000 ytterligare soldater till Haiti, bara dagar efter att fyra salvadoranska tekniker försvann när deras fordon attackerades med sprängladdningar nära ett gängfäste. Soldaterna lämnade uppgivet sitt skadade pansarfordon och har inte hörts av sedan dess. Flera brända kroppar har hittats i området men kunde inte identifieras; Bukele uppgav att de inte var hans män.

Bukeles svar var karaktäristiskt rakt på sak. "Jag vill att ni gängledare ska förstå en sak mycket tydligt: dagens attack är ingenting jämfört med vad som väntar om vi inte får alla fyra gisslan tillbaka i livet", sade han och lade till: "Vi är klara med gängen i El Salvador, och vi kan bli klara med er också." Några hundra salvadoranska specialstyrkor sändes för att försöka genomföra en räddningsinsats. Därefter kom telefonsamtalet till Haitis premiärminister Alix Didier Fils-Aime och löftet om 2 000 nya soldater. Fils-Aimes kansli bekräftade samtalet och motsatte sig inte uppgiften, vilket antyder att man föredrar "bilateral samordning" inom ramen för den av FN sanktionerade styrkan mot gängen.

Just den ramen byggdes för ett helt annat uppdrag. Styrkan ersatte de några hundra kenyanska poliser som skickades dit 2024 och var tänkt att omfatta runt 5 500 utländska poliser som skulle stötta Haitis nationella polis. Den kom aldrig upp i hälften av den siffran — tills El Salvador började skicka soldater i stället för poliser. Utrikesdepartementet i San Salvador uppger att den nya "storskaliga operationen" kommer att "stöttas av olika länder och internationella organisationer", men namnger inga.

Romain Le Cour, som leder Haitiobservatoriet vid Global Initiative Against Transnational Organized Crime, sade till Associated Press att detaljerna kring den salvadoranska närvaron "förblir ogenomskinliga", inklusive kommandokedjan, och ställde frågan om den utgör "ytterligare en modell, parallell med det multilaterala ramverket". Han pekade också på USA:s roll, som han menar förtjänar granskning — Washington stödjer och underlättar insatsen. Det är ett mönster värt att notera ur europeiskt perspektiv: USA driver gärna säkerhetspolitiska projekt i andras bakgård när det passar de egna intressena, medan kostnaderna och riskerna läggs på någon annan.

Humanitära organisationer varnar för konkreta risker. Davina Hayles, verksamhetschef för Läkare utan gränser i Haiti, påpekade att vägar och broar är avstängda och att förflyttning är extremt farlig i en huvudstad där sjukvårdssystemet kollapsat — dåligt samordnade operationer kan lämna skadade utan någonstans att ta vägen.

Haitis övergångsregering har utlyst val till den 18 juli med andra valomgången i oktober — de första på över tio år, om de genomförs. Föregående datum sköts upp på grund av gängvåldet. Kandidatlistorna stänger i mitten av januari.

De kenyanska poliserna skickades för att återupprätta Haitis stat. De salvadoranska soldaterna anländer med egen agenda, egen måltavla och egen befälhavare i San Salvador. Det är i grunden en privatiserad maktprojektion under statlig flagg — ett arrangement som FN-ramen aldrig var byggd för att hantera, och som ställer frågan vem som bär ansvaret när något går fel. Svaret är, som fyra försvunna tekniker visat: ingen.