Kvinnan som mördade 18-åring i Södertälje skulle dagen innan ha påbörjat tre års fängelse
Dök aldrig upp hos Kriminalvården och ingen hämtade henne, domen verkställs genom självrapportering och statens våldsmonopol slutar vid porten
Bilder
Kvinnan i 30-årsåldern som nu åtalas för mordet på en 18-åring i Södertälje skulle ha påbörjat ett treårigt fängelsestraff dagen före mordet. Hon dök aldrig upp hos Kriminalvården. Den 24 oktober, enligt åtalet, befann hon sig på en parkeringsplats i Fornhöjden.
Hon dömdes i april 2025 för grova narkotikabrott. Mellan domen och den utsatta överlämningsdagen sträckte sig ett halvår då hennes vistelseort var hennes eget ansvar. Verkställigheten av straff av denna storlek bygger helt på att den dömde själv anmäler sig: personen får ett datum och förväntas gå genom porten på egen hand. Statens tvångsmonopol upphör i praktiken vid fängelsegrinden, där ansvaret lämnas tillbaka till den som ska straffas.
Hon infann sig inte den 23 oktober, och ingen hämtade henne. Enligt åtalet reste hon från södra Stockholm till Södertälje tillsammans med en 29-årig man, som åtalas för att ha avfyrat skotten som dödade 18-åringen. Båda åtalas för mord, mordförsök och grovt vapenbrott; åklagaren yrkar under förutsättning med stödjesmord mot kvinnan. Båda förnekar brott. Polisen beskriver mordet som en del av en konflikt mellan kriminella nätverk i Södertälje.
Här ligger den egna ironin i saken. Staten klarade det svåra — utreda, åtala, döma — och misslyckades med det enkla: att få en dömd gärningsperson genom sin egen port på utsatt dag. Man kan undra varför systemet bygger på att någon som redan visat ringa respekt för lagen frivilligt ställer upp till avtjäning, utan någon mekanism för att kontrollera eller hämta dem som uteblir. En privat aktör som bar kostnaden för sina egna misstag skulle aldrig organisera sig så; staten bär dem aldrig, de landar hos offren. Glappet mellan dom och verkställighet är glappet där en 18-åring sköts till döds på en parkeringsplats.
Från häktet anklagas kvinnan för en annan typ av initiativ. Enligt åklagaren skrev hon brev till sin pojkvän och uppmanade honom att vittna om att han kört 29-åringen till platsen och senare hämtat henne — en version som enligt åklagaren skulle ha fritt henne från ansvar. Pojkvännen tillbringade mordnatten hemma med hennes tvååriga barn; han misstänktes först, men avskrevs och plockades ur utredningen.
Kriminalvården väntade henne den 23 oktober. Åtalet placerar henne i Fornhöjden den 24:e. Det är hela förloppet i miniatyr: en stat som har alla befogenheter men misslyckas med den mest grundläggande uppgiften — att se till att domen verkställs.