Enda delstaten som utrotar vildhjort får grönt betyg
Australiens årliga kostnad passerar 91 miljoner dollar, övriga delstater valde att förvalta bestånden och misslyckas, sex arter breder ut sig i sydöst och närmar sig städerna, i Victoria räknas hjorten fortfarande som vilt rather än skadedjur — kapital på hov för jaktintresset
Bilder
Feral deer are becoming a serious problem for farmers and people living on the outskirts of cities. Photograph: Bjorn Svensson/Alamy
theguardian.com
En läckt statlig bedömning av de vilda hjortdjuren i Australien avslöjar en systemisk misslyckande i hanteringen av problemets omfattning: nästan alla delstater och territorier har fått ett misslyckat eller svagt betyg. Endast South Australia (Sydöstra Australien) har lyckats med en stark, positiv bedömning efter att de lanserade ett fullskaligt utrotningsprogram 2022. Den nationella kostnaden för djuren, som omfattar både ekonomiska förluster och hanteringstid, uppskattas till över 91 miljoner dollar årligen. Bedömningen täcker den femåriga nationella handlingsplanens period, 2020 till 2025, och visar att både antalet och utbredningen av arterna fortsätter att öka.
Sex arter har etablerats på kontinenten – bland annat chital, fallow, röd och sambar – med de tätaste populationerna i sydöstra och perifera delarna av Sydöstra Australien, Västra Australien och Northern Territory. Utvecklingen mot städerna är inte längre en teoretisk risk: rapporten dokumenterar fall där djur har skrämt människor mitt under frifräkvens, vilket resulterade i att de blev vilse i skogen. 'Detta är resultatet av ett bestående och otillräckligt agerande,' kommenterar Euan Ritchie, professor vid Deakin University och ordförande för Australian Mammal Society.
I trafikljusdiagrammet framträder en tydlig bild av institutionell tröghet. De jurisdiktioner som valde att hantera sina hjortdjur – genom att hålla populationerna på ett lågt, men ändå existerande, skick på bekostnad av offentliga medel – fick röda betyg i alla kategorier: New South Wales och Tasmanien i alla fyra, medan Queensland och ACT fick tre röda och ett gult betyg. Sydöstra Australien, den enda staten som valde att avsluta problemet, är den enda som har uppnått mätbara resultat av minskad överflöd, spridning och påverkan, med hög säkerhet. En talesperson för organisationen som publicerade rapporten, Invasive Species Council, beskriver hjortdjuren som 'nästa vilda gris' – ett problem som Australien sedan decennier har misslyckats med att kontrollera.
Kontrasten belyser skillnaden mellan att administrera och att avsluta. Victoria är det område där friktionen är lagstiftande snarare än ekologisk. Där klassificeras hjortdjuren fortfarande som vilt snarare än skadedjursart. Denna status har lett till att de 91 miljoner dollar som årligen dräneras på bönder, trafikanter och ursprunglig vegetation, i praktiken faller på medborgarna, medan djuren förblir ett kapital som är värdefullt för jaktintresset. Detta visar hur institutionella klassificeringar kan upprätthålla ett kostsamt och ineffektivt status quo.
Slutsatsen är tydlig: Sydöstra Australien är den enda regionen som lovade att bli av med sina hjortdjur snarare än att fortsätta betala för deras upprätthållande. Det är skillnaden mellan att fatta ett avgörande beslut och att förlita sig på evig, skattefinansierad hantering som avgör framgång.