Perus president Keiko Fujimori studerar Bukeles megafängelse CECOT i El Salvador

Perus president Keiko Fujimori besökte på torsdagen El Salvadors terrorfängelse CECOT, den senaste i raden av latinamerikanska ledare som gör pilgrimsfärd till megafängelset som Nayib Bukele lät bygga för gängmedlemmar. Hon mottogs av säkerhets- och justitieminister Gustavo Villatoro och försvarsminister Francis Merino Monroy, som förklarade fängelsekonstruktionen, övervakningsprotokollen och de mekanismer som används för att isolera fångar.

Besöket har en inhemsk bakgrund. Fujimori tillträdde i juli efter en valkampanj där hon lovade bygga ett fängelse av samma slag, och Peru plågas av utbredda utpressningsnätverk och stigande mordtal. Besöket kom drygt en vecka efter att Costa Ricas president Laura Fernández besökt anläggningen för att träffa Bukele; Fernández har nyligen invigt ett eget högsäkerhetsfängelse mitt i en tilltagande drogrelaterad våldsvåg. Enligt El Salvadors kommunikationssekretariat på presidentkansliet omfattar dagordningen tekniskt utbyte inom brottsbekämpning, digital säkerhet och modernisering av offentliga tjänster, och Fujimori var planerad att träffa Bukele efteråt. "En framgångsrik modell, en mycket användbar modell", sade hon om hans meritlista, med hänvisning till att Peru stod inför två stora terroristgrupper på 1980-talet och i början av 1990-talet.

Det besökarna kommer för att studera är maskineriet bakom murarna. El Salvador har varit undantagstillstånd sedan mars 2022, vilket innebär att vissa konstitutionella rättigheter är upphävda. Över 90 000 människor har fängelsats under undantagstillståndet, och människorättsorganisationer har dokumenterat tusentals godtyckliga gripanden. Landet har nu världens högsta fängelseandel per capita, med omkring 1,5 procent av befolkningen bakom lås och bom. CECOT öppnade 2023 och är byggt för upp till 40 000 fångar.

Fängelsets internationella karriär inleddes med USA, som skickade över 250 venezuelanska utvisade dit med hänvisning till påstådda kopplingar till gängen Tren de Aragua — utan att tillhandahålla några bevis för dem. Flera av männen som skickades dit 2025, däribland Kilmar Abrego Garcia, har senare frisläppts; de uppger att de utsattes för misshandel och tortyr.

Det är värt att notera vilka som studerar vilka. Bukeles modell bygger på att en folkvald regering upphäver rättsstatens garantier och låter myndigheterna fängsla först och kontrollera senare — kostnaderna i form av oskyldigt dömda bär inte makthavarna själva. Att latinamerikanska presidentskap i kris nu kopierar modellen är ingen slump: när väl ett land visat att det internationella samfundet tål det, sjunker tröskeln för grannarna. Att USA dessutom redan använt anläggningen som deponi för utvisade utan bevisprövning säger en del om vilken roll Washington valt att spela i det hela.