Åklagare kräver dödsstraff för Sydkoreas tidigare president Yoon Suk Yeol för upprorsförsök

Åklagare kräver dödsstraff för Sydkoreas tidigare president Yoon Suk Yeol. Kravet framfördes vid en förhandling i Seouls höga domstol i torsdags, inför den kommande domen i överklagandet av upprorsanklagelserna som gäller hans kortlivade krigslagförordning i december 2024. Yoon överklarar livstidsstraff som Seouls centrala tingsrätts utdömdes i februari.

Tingsrätten konstaterade att Yoon olagligt mobiliserade trupper och polis för att ta kontroll över nationalförsamlingen, gripa politiska motståndare och etablera en obegränsad maktposition under vad domstolen kallade en avsevärd tid. Förordningen, som meddelades sent på kvällen den 3 december 2024, varade bara några timmar: en beslutsför samling ledamöter tog sig förbi en avspärrning av tungt beväpnade soldater och poliser vid nationalförsamlingen och röstade ner förordningen, vilket tvingade regeringen att upphäva den. Yoon stängdes av från ämbetet den 14 december, avsattes av konstitutionsdomstolen i april 2025 och greps på nytt i juli.

Specialåklagare Cho Eun-suks team menade att endast dödsstraffet kan hålla Yoon fullt ansvarig för ett uppror som utgjorde ett allvarligt hot mot landets demokrati, och att det månåriga uppehållet i avrättningar inte bör hindra domstolar från att döma till döden. Upprorsanklagelsen bär det strängaste straff som finns i lagboken, och Yoon står inför flera parallelia rättsprocesser kring krigslagsfiascoen och andra anklagelser.

Yuons försvarare avfärdade kravet som ett argument 'utan bevis och juridisk logik' och hävdade att krigslaget var avsett att väcka allmänhetens uppmärksamhet kring vad Yoon kallar oppositionsledda försök från församlingen att lamslå statsförvaltningen, utan avsikt att skada någon eller inrätta en auktoritär styrelse.

Upprorsmålet är inte det enda som pågår. Yoon överklagar även ett fängelsestraff på trettio år i en separat rättsprocess, där åklagare anklagar honom för att 2024 ha beordrat dronarflygningar i syfte att öka spänningen med Nordkorea och skapa en förevändning för krigslag hemma. Försvaret hävdar att flygningarna var ett svar på Nordkoreas tusentals ballonger fyllda med skräp över gränsen.

Det är svårt att inte notera asymmetrin i hur etablissemanget hanterar sina egna. En president som försökte kupa sig till makten med militärens hjälp åtalas först efter att parlamentets ledamöter personligen brutit genom en militär avspärrning — statens vakande ögon var uppenbarligen slutna tills det var över. Samtidigt driver åklagarna nu krav på dödsstraff, trots att landet inte verkställt någon avrättning sedan 1997. Det är en balansgång: antingen är dödsstraffet en reell sanktion, då bör man fråga varför den vilar på tjugondelet avskaffade platser, eller också är det en symbolisk uppvisning som domesticerar politisk kris till teater. Yuons öde avgörs nog mindre av juridisk logik än av hur den sydkoreanska makteliten behöver framställa händelsen — och det gäller, som alltid vid statskuppen som misslyckas, att den som förlorade interna maktspel får betala notan ensam. Seoul höga domstol har ännu inte fastställt datum för domen.