Alphabet och Microsoft rapporterar rekordintäkter tack vare artificiell intelligens
Men kostnaderna för datacentralinvesteringar växer snabbare än intäkterna, vilket skapar systemisk risk i teknologisektorn, analys visar att investeringarna saknar mätbar produktivitetsvinst och aktieägarna bär kostnaden för guldrushen
Bilder
David Bahnsen discusses reports that OpenAI's annualized revenue fell short of expectations. Bahnsen warns of systemic risks to the artificial intelligence ecosystem due to massive capital commitments and negative free cash flow.
foxbusiness.com
Google headquarters in the state of California
foxbusiness.com
Microsoft CEO Satya Nadella speaking.
foxbusiness.com
Alphabet och Microsoft har i sina senaste kvartalsrapporter lagt fram bilder som, beroende på ens ekonomiska synvinkel, antingen bevisar en artificiell intelligens-booms framväxt eller utgör en faktura för en sådan. Alphabet rapporterade intäkter på 127,6 miljarder dollar, vilket representerar en ökning med 25 procent. De molntjänster de erbjuder, Google Cloud, har mer än fördubblats till 30,7 miljarder dollar. Microsoft nådde intäkter på 92,3 miljarder dollar, en ökning med 19 procent, och deras molnverksamhet, Azure, växte med 48 procent. Båda företagen tillskriver denna kraftiga tillväxt samma källor: artificiell intelligens.
Men i takt med att intäkterna stiger, accelererar kostnadssidan i en oproportionerlig takt. Alphabet spenderade omkring 51,4 miljarder dollar på kapitalutgifter under kvartalet – mer än dubbelt jämfört med föregående år – och prognostiserar totalt mellan 195 och 205 miljarder dollar för hela året, med en ännu större ökning förväntad under 2027. Alphabet:s ekonomichef varna för att Google Cloud kan möta tryck på marginalerna på kort sikt, eftersom företaget måste förlita sig på externa beräkningskapaciteter för att möta den växande efterfrågan. Microsoft har dessutom rapporterat att dess framtida avtalade intäkter – de kommersiella kvarvarande åtagandena – har ökat med 73 procent till 677 miljarder dollar.
De storskaliga molntjänstleverantörerna är i grunden de som tjänar pengar i denna teknologiska guldfeber, och de gör det genom att sälja verktygen och infrastruktur till utvinningen. Deras kunder har verklig, avtalad och växande efterfrågan. Det som ännu inte är synligt är avkastningen på andra sidan transaktionen. En analys från Apollo Global Management, publicerad förra veckan, påpekar att utanför själva teknikindustrin har företagens vinstmarginaler och intäkter per anställd i huvudsak varit oförändrade. Massiva investeringar i datacenter har hittills inte resulterat i mätbar produktivitetsökning i ekonomin i stort.
Den enorma utgiften finansieras naturligtvis av någon. Microsoft har erbjudit 60 000 anställda frivilliga uppgörelser i takt med att de omorganiserar sin personal kring den infrastruktur de köper. Investerare har varnat för en systemisk risk som byggs upp från negativ rörelse i fritt kassaflöde inom hela den artificiella intelligens-ekosystemet, där rapporter även tyder på att till och med OpenAIs årliga intäkter inte har nått förväntningarna. Fakturan för den beräkningskapacitet som krävs landar idag på de storskaliga leverantörernas aktieägare. Frågan om dessa produktivitetsvinster någonsin kommer att synas i någon vinstrapport förutom i dessa tekniska jättar förblir obesvarad – och gapet mellan dessa två fakta täcks, åtminstone just nu, av passiva investeringsfonder som köpt hela marknaden utan att undersöka vilket segment av den som i själva verket lånade kapital.