Högsta domstolen utreder utländsk finansiering av Flávio Bolsonaros presidentkampanj, fokus på Rockbridge Network grundad av USA:s vicepresident J.D. Vance

Braziliens högsta domstol har nu öppnat en granskning som rör både utländsk valfinansiering och amerikanska intressen i landets strategiska mineraler. Domaren Flávio Dino beordrade på tisdagen den federala polisen att utreda misstänkt utländsk finansiering av Flávio Bolsonaros presidentvalskampanj. Beslutet kom samma vecka som amerikanska utrikesdepartementet bekräftade visum till den besegrade kandidaten, vars plan landade i Florida på onsdagsmorgonen.

Beslutet är på 38 sidor och håller utredningen under högsta domstolens direkta överinseende, eftersom riksdagsledamöter kan vara inblandade — och deras immunitet kan endast hävas av nationens högsta domstol. Enligt Truthout ligger fokus på Rockbridge Network, en amerikansk organisation grundad med vice president J.D. Vance inblandad, tillsammans med de brasilianska affärsmännen Tallis Gomes och Pedro Sang. Polisen måste fastställa om pengar, tjänster eller andra ekonomiska förmåner avsåg att gynna kampanjen, vem som förmedlade kontakterna mellan den amerikanska organisationen och affärsmännen, och vad som erbjöds i utbyte.

Dino riktade särskilt uppmärksamhet mot "konkreta bevis som kopplar diskussionerna om politisk finansiering till de rapporterade ekonomiska intressena i brasilianska sällsynta jordarter och kritiska mineraler". Mineralerna är strategiska för teknik, energi och försvar, och enligt Brasiliens grundlag från 1988 tillhör de den federala staten — brytning kräver offentligt tillstånd eller koncession. När det gäller landsbygdsmark ska polisen också fastställa om begränsningarna på utländskt markägande kringgåtts via mellanhänder.

En andra tråd gäller kampanjens onlinereklam. Utländska konton utan historik av bevakning av brasiliansk politik började sprida betalda inlägg som var positiva till Bolsonaros kandidatur, med hänvisning till prognoser från Polymarket — en prognosmarknad som är förbjuden att verka i Brasilien. Misstankarna nådde först valdomstolarna genom ett klagomål från Renan Santos, som då var presidentkandidat för partiet Missão; Arbetarpartiet lämnade därefter egna uppgifter till högsta domstolen, och Dino konstaterade att de två överlappar varandra. Han beordrade också en granskning av vad han kallar "medvetna asymmetrier" i teknikföretagens roll under kampanjen.

Familjens kanal till Washington är sedan tidigare dokumenterad. El País rapporterar att Eduardo Bolsonaro, som numera bosatt i Texas, uppgett för Reuters att han begärt amerikanska sanktioner mot domaren Alexandre de Moraes och dennes familj — och 2025 införde Trump dem, tillsammans med tullar på 50 procent på vissa brasilianska exportvaror, för att senare under året lätta på båda åtgärderna. Samma federala polis utreder parallellt logistiken kring senatorns avresa till Miami.

Att en president i ett annat land blandar sig i brasilianska val, belägger exportvaror med strafftullar och riktar personliga sanktioner mot en domare är inget man borde betrakta som vänlighet utan som maktpolitik i eget intresse — ett mönster Europa känner igen väl. Dino placerade finansieringsutredningen under högsta domstolen eftersom sittande riksdagsledamöter kan vara inblandade. Flávio Bolsonaros mandatperiod i senaten löper ut vid årsskiftet.